Abrahams Tre Religioner (de abrahamitiska religionerna)

Religionsarbete om Abrahams tre religioner (de abrahamitiska religionerna)

Tema: Abrahams tre religioner

Behandlar de abrahamitiska religionerna – Judendom – Kristendom – Islam. Diskuterar, analyserar och jämför likheter och skillnader mellan religionerna.

Betyg: MVG

Fråga 1 Av dagens medier får vi lätt budskapet att det finns stora skillnader och konflikter mellan de tre världsreligionerna Judendom, Kristendom och Islam. Men undersöker man dem finner man att likheterna är fler än olikheterna. För att förstå varför de är så lika behöver man gå tillbaka till deras ursprung.

I Mellanöstern levde Abraham med sitt kringvandrande folk där många var polyteister. Gud uppenbarande sig för Abraham och bad Abraham att lämna sitt land för att bege sig till Kanaas land. Där slöt Gud och Abraham ett förbund och Gud lovade honom att hans säd skulle bli lika många som stjärnorna på himlen. I gengälld skulle de endast dyrka Gud och följa honom. Därmed blev han också den första monoteisten. ”Du skall inga andra gudar hava jämte mig.”[1]. Abrahams och hans hustru Saras son Isak sägs sedan ha blivit judarnas och de kristnas stamfader. Sonen Ismael, som Abraham fick med Hagar, blev senare stamfadern för muslimerna.

Monoteism, vilket framkommer tydligt i de heliga texterna, är en väsentlig del inom alla de tre Abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. De har alla samma Gud fast med olika namn. Kristna kallar Gud ofta även för Herren eller Fader, judarna kallar honom på hebreiska Elohim, Adonai eller JHVH och muslimerna kallar Gud på arabiska för Allah. Inom Islam säger man att Gud har 99 namn/egenskaper. Denna syn på Gud finns liknande hos judendom och kristendom där alla ser Gud med olika egenskaper. De ser Gud som en allsmäktig fader som är himmelen och jordens skapare, barmhärtig, nådig, kärleksfull, sträng, dömande, straffande och förlåtande.

Alla dessa religioner sägs vara linjära religioner vilket innebär att livet har en början och ett slut. Gemensamt har judendomen, kristendomen och islam heliga böcker vilket gör dem till bokreligioner. Judarnas heliga skrift kallas Tanakh där Tora är viktigast vilket innehåller Moseböckerna. Kristna har Bibeln som består av gamla och nya testamentet där det nya innehåller bland annat Jesus liv. Islams heliga text är Koranen vilket de anser är Guds egna ord om de andra religionerna en mindre korrekta version. Många av de berättelser som finns i texterna är samma fast med vissa ändringar. I Koranen ska Abraham offra Ismael istället för Isak som det istället är i de kristna och judiska texterna. Religionernas heliga skrifter innehåller ofta berättelser om krig, dödande och mycket blod. ”Så drag nu åstad och slå amalekiterna och giv dem till spillo, med allt vad de hava, och skona dem icke, utan döda både män och kvinnor, både barn och spenabarn, både fäkreatur och får, både kameler och åsnor.”[2]

I de heliga skrifterna är de gudomliga uppenbarelserna nedskrivna, deras gemensamma historia, kulturarv, levnadsregler och profetior samlade. De Abrahamitiska religionerna baserar sig alltså på uppenbarelser från Gud och alla religionerna erkänner profeter. Alla böckerna beskriver skapelsen av världen och människan, tankar om döden och livet efter. Domedagen där Gud kommer att döma folket är en del av detta. Alla dessa religioner tror på att man kommer till himmelen/paradiset om man levt rättfärdigt. Inom kristendomen behöver vi Guds hjälp och kan endast nå himmelen genom Guds nåd och på grund av att Jesus hjälpte människorna och Gud att försonas. Genom tro och kärlek till Gud kan kristna få evigt liv.

I dessa böcker finns gemensamt att öknen har en betydande ställning som en plats för bland annat meditation och själslig rening. Dessutom är berg viktiga, en plats där man kommer närmare Gud och lättare får gudomlig kontakt. Många viktiga uppenbarelser som Moses och Muhammed fick skedde på berg. Jesus predikade på ett berg. Det finns inom alla religionerna heliga symboler och platser. Jerusalem är en viktig plats för alla de tre religionerna.

Inom alla religionerna finns liknande etik och gyllene regler på hur man ska leva. Guds tio budord finns hos judendomen och kristendom. Kristendomens etiska grund utgörs också av Jesu Bergspredikan där man bland annat lär sig att man ska ”vända andra kinden till”[3]. Islam har också liknande tio etiska regler motsvarande tio Guds budord. Tanken på gott och ont finns inom alla dessa religioner samt teodicéproblemet. Alla människorna syndar och har en medfödd benägenhet till det. Eftersom alla har syndat skall vi inte döma andra. Vi människor har en fri vilja och kan därför göra rätt och fel. Inom alla dessa religioner är dock Gud förlåtande, barmhärtig och kärleksfull. Inom Islam förlåter dock inte Gud om någon tror på någon annan Gud vilket är den värsta synden. “Det finns ingen Gud utom Gud och Muhammed är hans sändebud.” Detta är grunden för islam.

Människorna har en personlig relation till Gud som kan gripa in i deras liv. Dessutom är vi skapade av Gud och skapade efter hans avbild. Därmed har vi en unik ställning, livet är heligt, vi är lika och alla har egenvärde. Vi är Guds ställföreträdare här på jorden och ska föregå med gott exempel, respektera och inte vanära Gud. Mellan människan och Gud finns en kärleksrelation och ett förbund. Kristendomens värdegrund betonar etiskt handlande, vara kärleksfull, dela med sig, jämlikhet och att inte diskriminera eller förtycka andra människor eller folkgrupper. Islam har liknande tankar och regler. Judar betonar att leva efter Guds lagar. Religionerna är alla för att hjälpa de i nöd och har ansvar för de som lider nöd. Detta har gett upphov till humanitärt bistånd till de fattiga. Några exempel är frälsningsarmen, Moder Teresas sociala verksamhet, röda korset och röda halvmånen.

Under året har alla religionerna olika högtider som har sitt ursprung i religiösa händelser. T ex påsk, ramadan och chanukka. Dessutom har de olika riter och sätt att praktisera sin religion i vardagen. De har religiösa ceremonier som bröllop, begravningsceremonier och heliga dagar. Bön, vallfärder, fasta och gudstjänst är en central del inom alla religionerna. Alla har olika typer av religiösa byggnader som kristnas kyrkor, judars synagogor och muslimers moskéer. Där brukar lärda män hålla i gudstjänsterna. Kristna har en präst, judar en rabbin och muslimer har en imam. Dessa ska lära ut och förmedla Guds ord. Inom alla religioner finns det avgreningar som har valt att tolka sin religion på ett annorlunda sätt jämfört med de andra. Vissa har en mer sekulariserad syn och anpassar religionen till tiden medan andra är mer strikta. Judendomen delas upp i ortodoxa, konservativa och liberala judar. Kristna i katoliker, protestanter och ortodoxa. Muslimer främst i sunni- och shiamuslimer

Alla religionerna är mån om att tidigt lära ut sin religion och ser positivt på att skolan ska kunna anpassas för att passa religionen. Politiken påverkas av alla religionerna. Inom varje religion finns det partier eller grupper som arbetar för att bevara, använda eller försvara sina religiösa traditioner och tro. Kristdemokraterna, muslimska brödraskapet och sionisterna där judar vill ha en egen stat är några exempel.

Fråga 2 När vi föds till världen är det så gott som säkert att religionen kommer att påverka oss. Inom de Abrahamitiska religionerna så brukar dopet eller omskärelsen inte komma långt efter födseln vilket är början till en av alla övergångsriter ofta kopplad till religion. Beroende på ålder, religion, inriktning, land, stad eller landsbygd, utbildning och familj påverkas den grad du utövar din religion, dessutom sättet. Även då en sekularisering och en modernisering sker har världen och samhället under lång tid påverkats av religion vilket har satt sina spår.

För att ett samhälle ska fungera bra finns det lagar. Många av dessa lagar har sitt ursprung i de lagar som finns i de olika religionerna. I USA svär man fortfarande med en hand på Bibeln. Inom islam finns sharialagarna, påverkat av haditherna och Koranen, som råder i vissa länder. Politiken påverkas också väsentligt av religionen. Utbildning ser många religioner som viktigt och försöker påverka den t ex koranskolor. Mycket kultur har fått sin inspiration ur religion och behövs ofta för att förstå konst och litteratur. Bildförbud av främst Gud finns inom judendom och islam. Religiösa symboler och byggnader är också vanliga att se.

Familjen för de religiösa traditionerna vidare. Detta leder ofta till en gemenskap inom släkten och en trygghet. De regler man följer påverkar också vardagslivet. Som kristen för att icke synda ska man följa Guds budord och gå i kyrkan den lediga vilodagen, söndagen. Judar, där laglydighet är viktigt, äta kosher och vara en förebild. Muslimer ska be ofta, inte äta griskött utan halal kött och klä sig anständigt. Kvinnor kan också påverkas extra av de ofta patriarkaliska religionerna. Frivilligt med stolthet eller med tryck från familjen kan muslimska kvinnor bära slöja. Ofta har de ändå sämre förutsättningar än män där de t ex får ärva mindre, har svårt att skilja sig, kan bli en av fyra fruar eller inte ha sexuella relationer innan äktenskap. Med familjen och släktens tryck på sig och rädsla för straff kan livet begränsas. Kvinnan förväntas inom alla religioner vara hemma och ta hand om familjen, tiga, hållas ofta isär ifrån männen och tjäna mannen. Detta går inte ihop med den moderna syn där kvinnor är jämlika och ska kunna vara självständiga. Religionerna använder incitament som himlen och helvetet för att påverka människorna till att leva rätt. Gud kan vara en stor källa till tro, hopp och kärlek för människor. Då vi är Guds avbilder och Guds skapelser är livet heligt. Frågor som mänskliga rättigheter, abort, preventivmedel och dödshjälp kan därför påverkas. Homosexualitet och religionernas syn på detta kan också påverka individen.

Historian har stor påverkan även i dagens samhälle. Statsreligion, kyrkofäderna, klosterliv, mission, korståg mot muslimer, kontakt med muslimer som påverkat konst och vetenskap, humanismen, upplysningstiden, reformationen, protestantismen som splittras i många rörelser, religiös frihet och sekularisering. Historiskt kan folkgrupper känna sig kränkta eller i behov till upprättelse. Judarna har under lång tid sedan diasporan varit utspridda och utan land. Antisemitism och förföljelse har påverkat många generationer och påverkar hur judar lever idag. När staten Israel bildades påverkades hela världen.

Konflikter i samhället och krig med religiös bakgrund påverkar individer i deras liv. TV och andra medier påverkar människorna och deras attityder vilket kan påverka hur bra ett samhälle klarar av att vara toleranta mot olika religioner. Att möta en ny kultur i ett nytt land och inte välkomnas kan orsaka påfrestningar och lidande.

Fråga 3 Det framgår tydligt i de Abrahamitiska religionerna att man ska behandla andra väl och inte döda. Dock finns det människor som är vilseledda och grupper som tolkar texterna annorlunda och hittar bevis för att rättfärdiga sina dåd. Genom att koppla ihop religionen med det de vill uppnå får uppdraget högre mening och ansvaret läggs på en högre makt. Terrorism är ett effektivt sätt för en liten människa att uppnå en stor effekt. Speciellt då medier snabbt rapporterar om vad som har hänt. Att sätta skräck i samhället är ett sätt att påverka många och få dem att öppna ögonen för ens krav. Är man förtyckt, kränkt och känner sig maktlös kan detta orsaka förtvivlan och en tro på att man har en rätt att försvara sig med alla medel. Religionen i sig orsakar inte krig men människorna som sägs försvara religionen kan det. Jag anser alltså att religionen ofta används som ett redskap till krig, ofta som en bakomliggande anledning eller drivkraft för att uppnå något politiskt, ekonomiskt eller socialt.

Ofta är kontroll av landområde orsaken bakom konflikter och är de heliga områden kopplas religionen in lätt. Efter andra världskriget där judarna behandlades fruktasvärt kan man tycka att de förtjänade att få ett land där de kunde samlas och hålla ihop i trygghet. Staten Israel som bildades 1948 har orsakat stora spänningar i mellanöstern. När landet var delat utvidgade judarna sitt land och ockuperade palestinsk mark. De nya bosättningarna på ockuperad mark provocerar. Från början var det tänkt att befolkningen skulle vara toleranta och leva i samexistens. Dock accepterade inte muslimerna att tvingas dela sitt heliga land med judar vars förfäder där tusentals år tidigare levt. Man kan fråga sig om det skulle vara bättre om judarna fått ett annat land istället för att nu båda slåss om landet som för bägge har ett starkt symbolvärde. Judarna anser att det är Guds utlovade land och deras.

I medier lyfts ofta självmordsbombare upp som ofta är bokstavstroende, fundamentalister och minoritet. De anser att det är legitimt att offra sig för Guds sak, även om det inom islam är en synd att begå självmord. I och med dessa medier förknippas Islam lätt med terrorism. Terrorattentatet 9/11 är ett exempel som påverkade hela världen, där Usama bin Laden hade ”religiösa motiv” bakom attacken. En orsak är islams tro på att man har rätt att försvara sig. De ser sig som frihetskämpar, hedersvärda martyrer och tror att paradiset väntar när de dör. Dessutom tolkar vissa muslimer jihad som ett sätt att rättfärdiga sina handlingar och föra ett ”heligt krig” även då majoriteten av muslimerna ser jihad som en inre strid och strävan. Eftersom människorna kopplas ihop med religionerna så dras alla lätt över en och samma kam. Även om det bara är en liten grupp från en religion som har utfört ett terrordåd drabbas även resten. Allt detta kan orsaka främlingsfientlighet och t ex islamofobi. Ännu ett exempel på religiösa krig är korstågen som flera påvar förr uppmuntrade. Att veta att man krigar för Gud är ett incitament som fungerar för många.

Jag anser att man bör värna om allt liv vilket alla religioner betonar. Vi bör befria oss från våra fördomar. ”Den som själv är utan skuld kastar första stenen.”[4] De mänskliga rättigheterna ska gälla alla. Oavsett religion, kön eller färg ska alla människor kunna leva tillsammans i fred och acceptera varandra. Vi måste kanske inte vara som bröder och syskon men tolerera varandras olikheter. Det borde fokuseras mer på religionernas likheter och dess etiska strävan att göra gott. Det är synd att religionen användas till att motivera krig då dess grundtankar bygger på människornas okränkbarhet, kärlek till varandra och fred.

Källor:

http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id=213690&originalURI=/islam

http://www.ne.se/lang/kristendom

http://www.ne.se/lang/judendom

http://www.ur.se/Produkter/140229-Muslim-i-Europa/Bokens-folk-Abrahamitiska-religioner (trasig nu)

http://islam.se/

Alm Lars-Göra, 2009, Religionskunskap för gymnasiet kurs A

Alm Lars-Göra, 1998, Religionskunskap för gymnasiet kurs B

Tidman Nils-Åke m.fl., 2008, Relief religionskunskap A plus

Bibeln – http://www.bibeln.se/las/2k/1_mos

Koranen – http://www.underkastelse.org/koranen/koran_sv.html (trasig nu)

Mattsson Flennegård Malin, 2009, Söka svar

 

[1] 2 Mosebok 20:3

[2] 1 Samuelsboken 15:3

[3] Matteus 5:39

[4] (Joh 8:7)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *