Siktdjup i Östersjön

Uppgiften vara att genomföra ett experiment vid Östersjön. Vårt experiment var att undersöka siktdjupet i Östersjön.

Ämne: NO/ekologi

Datum: 2009-10-07

Klass: 9

Betyg: MVG

(Verkar tyvärr inte ha hittat slutversionen med bilder)

Siktdjup i Östersjön (labbrapport)

Innehållsförteckning

  • Uppgift
  • Material
  • Hypotes
  • Genomförande
  • Resultat
  • Reflektioner
    • Klorofyll
    • pH
    • Salt
  • Slutsatser
  • Källor

1 Uppgift

Torsdagen den 25 september reste vi ut till Askös forskningslaboratorium. På Askö finns Stockholms Marina Forskningsfältstation. Ön är ungefär 10 km lång och 1 km bred. Askö ligger i ett av de minst påverkade kustområdena längs hela östkusten. Där skulle vi göra ekologiska undersökningar. Vår grupp bestämde sig för att undersöka sikten i vattnet och undersöka vad som påverkar djupsikten.

2 Material

Vi använde oss av filter, mikroskop, båt, vattenprovtagare, siktskiva, aceton, vattenkikare, pH-stickor, saltmätare och provflaskor.

3 Hypotes

Vi trodde att vattnet kommer ha en relativt dålig sikt p.g.a. övergödning, algblomning, plankton mm.

4 Genomförande

Vi for ut med en motorbåt. Ungefär 40- 50 m från där vi startade stannade vi och gjorde vår första undersökning. Troligen var det dybotten där och det tror vi att det var på alla områden vi undersökte. I vattnet kunde vi se maneter och små vita saker som vi inte visste vad de var.

Det vi gjorde först var att undersöka djupsikten. För att kunna undersöka sikten använde vår grupp en siktskiva. Vi använde en vattenkikare för att se hur långt ner vi kunde se skiktskivan. När vi skulle mäta hur djupt ner siktskivan var använde vi oss av våra egna armlängder som mått. Innan hade vi bestämt att ta tre vattenprover vid två av de tre områden vi tänkte undersöka. Ett prov tänkte vi ta vid ytan, ett mitt emellan och ett vid botten.

Vi använde oss av en vattenprovtagare när vi tog våra prover. Medan vi hällde över vattnet i våra provflaskor mätte vi även temperaturen på vattnet. Efter att vi tagit de tester vi hade bestämt att ta åkte vi vidare till nästa ställe.

Nästa ställe var ungefär 300- 400 m från land. Där bestämde vi oss för att ta flera tester. Här undersökte vi sikten igen. Vi tog även vattenprover och mätte temperaturen på vattenproverna.

Sedan undersökte vi sikten på ett tredje och sista ställe. Det var ungefär 500 m från land. Här tittade vi endast på djupsikten. Nu åkte vi tillbaka för att undersöka våra prover.

I labbet undersökte vi hur mycket salt vattnet innehöll, pH-värdet och klorofyll mängden. När vi undersökte pH använde vi oss av pH-stickor. För att ta reda på salthalten använde vi en saltmätare. Sedan skulle vi undersöka klorofyllhalten. Vi filtrerade vattnet (500ml ur varje vattenprov). Filtrena fångade upp olika mycket klorofyll och smuts. För att ta reda på vad som var klorofyll klippte vi sönder filtrena och blandade det med aceton. Det vi såg var att acetonet fick olika gröna nyanser.

5 Resultat

Område Meter från land Temp yta

(grader Celsius)

Temp mitten

(grader Celsius)

Temp

botten

(grader Celsius)

Salt (promille) PH-värde Siktdjup (m.u.h.)
1 40-50 10 15

( 2.6 m .u.h.)

18

( 4,3 m .u.h.)

6.1 8 3.4
2 300-400 16 14

( 4.9 m .u.h.)

14

( 9.7 m .u.h.)

6.1 8 5.2
3 500 5.6

6 Reflektioner

Sikten i vattnet tror vi påverkas mycket av plankton. Plankton mängden påverkas av alla näringsämnen vi människor släpper ut. Mängden växtplankton påverkar även mängden djurplankton. Om det finns mycket näring i vattnet finns det även mycket näring åt plankton och då kan de föröka sig.[1] Plankton är viktigt för vattnets syresättning och det syret som kommer ned till bottnen. Nedbrytarna behöver syret och i sin tur ger nedbrytarna näring (mineraler) åt plankton och detta påverkar hela ekosystemet (ett kretslopp)[2]. De näringsämnen det brukar talas om är kväve och fosfor. Kväve och fosfor har kommit till havet från avlopp, industrier och jordbruksmarker. 1/3 av all kväve har kommit från jordbruk, 1/3 från reningsverk/avlopp och 1/3 har kommit från bilarna.[3] Östersjön var tidigare ett näringsfattigt hav men nu har det blivit ett relativt näringsrikt hav p.g.a. utsläppen.[4] Mycket näring kommer från de floder från länderna kring Östersjön som för med sig näring och gifter från länderna.[5] Ett tecken på att havet vi undersökte var näringsrikt skulle kunna vara att vi såg vass, men inte i stora mängder. Vi såg heller inte något kaveldun. Sikten var inte så bra som det brukar vara i näringsfattiga vatten. Därför antar vi att havet där är näringsrik.[6] Vår sikt var från 3.4- 5.6 m och vi vet att det är möjligt att se betydligt djupare t ex i Medelhavet. Dessutom vet vi att sikten i vissa vatten kan vara mindre än en meter.

6:1 Klorofyll

När man talar om Östersjön är det mycket om algblomning. När det blir mycket plankton kan inte blåstången växa lika djupt som det gjorde för ca 60 år sedan. Ljuset kan inte komma ner lika djupt och detta har samband med en försämrad sikt. Det har även samband att det blivit mer plankton p.g.a. utsläpp.[7] Växternas fotosyntes finns oftast ner till ca 10-20 m eftersom ljuset inte är tillräckligt längre ner. Därför är denna ”tunna” zon extra viktig för djur och växtlivet.[8]

6:2 pH

Där vi undersökte var pH-värdet 8 överallt. Vi kunde ana att pH inte var lågt eftersom det finns ett samband mellan lågt pH och god djupsikt.[9] pH-värdet 8 är basiskt och en bra nivå för livet i havet. Extra viktigt är det för skaldjur som t.ex. musslor. Dessutom finns ett samband mellan kalk och pH-värden. Om det skulle bli för surt försämras skaldjurens kalkskal och de kan dö.[10] Detta är inget bra eftersom musslor är viktiga filtrerare av vattnet och nedbrytare i vattnet.[11] Biomassan av blåmusslor är dock stor i Östersjön eftersom deras naturliga fiender inte ”tål” den låga salthalten.[12]

6:3 Salt

Eftersom Östersjön har bräckt vatten trivs inte lika många djur som det skulle göra om det var en större salthalt i vattnet. Det bräckta vattnet leder till att djuren ”stressas”. Detta gör även att djuren är extra känsliga mot miljögifter. Dessutom är det kallt och grunt, snittdjupet är ca 55 m.[13] I Skagerraks vatten lever det runt 1500 olika djurarter. När salthalten sjunker minskar även antalet djurarter som lever där. I centrala Östersjön finns det mindre än 100 djurarter.[14] Torskens rom klarar inte den låga salthalten. Romen är anpassade för en viss salthalt, strax över 11 promille. Problemet är dock att det kan vara för lite syre där nere.[15] Syrerikt salt vatten har svårt att komma in i Östersjön.[16]

Salthalten är låg i Östersjön men vid ca 65 m finns en ”nivå” där det är en högre salthalt. När det är en högre salthalt i vattnet är densiteten högre och sjunker då till ett lägre skikt. Det finns ytterligare två skikt som påverkas av temperaturen, där gränserna ligger vid 0-25 m och 25- 65 meters djup. Där är det kallare vid det undre skiktet eftersom kallare vatten har lägre densitet än varmt.[17] Våren och hösten gör att vattnet rörs om i det två övre skikten.[18] Det skulle vara intressant om vi fick undersöka vattnet på djupare områden. Längre ut finns dessutom döda bottnar som orsakas av syrebrist.[19] 

7 Slutsatser

Vår hypotes verkade stämma. Av detta arbete har vi lärt oss att plankton påverkar sikten. Övergödningen av Östersjön bidrar till att det blir mycket plankton och algblomning.[20]

Under denna undersökning har vi kunnat konstatera att Östersjön är näringsrikt. Eftersom sikten var ganska dålig drog vi slutsatsen att Östersjön måste ha en större mängd plankton som påverkar sikten. När havet har mycket näringsämnen bildas mycket plankton. Därför drog vi slutsatsen att Östersjön är näringsrik och eventuellt övergödd. [21]  För att kunna dra några bra slutsatser om Östersjön kunde det varit bra att göra undersökningar på andra platser som t ex på västkusten eller i Medelhavet där det är annorlunda. Sikten påverkas av hur djupt solljuset når ner. T ex blåstången där solljuset inte kan nå ner lika långt till dem p.g.a. att plankton hindrar solens strålar.[22]

Salthalten var den samma på alla ställen. Detta tror vi beror på att vi inte kom ner till de djup där salthalten förändras och blir högre. Vi mätte salthalten till 6.1 promille och detta verkar stämma överens med en bild i Gleerups Biologi bok på saltnivån i Östersjön.[23]

Temperatur resultaten verkar vara opålitliga. Detta eftersom temperaturen ändrades på olika sätt vid botten och vid ytan på ställe 1 och 2. Vid första stället var det 10-18 grader och vid andra var det 16-14. Det konstiga är att på första stället ökar temperaturen och på andra sjunker den desto längre ner man kommer.   

Klorofyll testet var svårtolkat. Vi tyckte att vattnet vid ytan var något grönare än den vid botten. Innan vi hade blandat filtret med aceton såg det ut som det var mer innehåll på proverna tagna längre ner på bottnen. Men det visade sig vara smuts och att det inte alls var mer klorofyll vid bottnen utan tvärtom, det var mindre. Därför drar vi slutsatsen att det är mer klorofyll vid ytan.

Vårt första test var nära land, där var det även grundast och hade sämst sikt. Siktdjupet var 3.4 och till botten var det 4.3 alltså 90 cm från botten. Vi märkte att sikten blev bättre när vi kom längre ut och där det var djupare. Därför tror vi att dybotten som rörs om vid bottnen påverkar sikten mer än om det skulle vara sandbotten.

Källor

Andréasson, Berth mfl (2001) Grundbok Biologi Natur och kultur, Natur och Kultur Stockholm

Henriksson, Anders (2004) Gleerups Biolog. Gleerups utbildning AB, Malmö

Viklund, Gunilla mfl (2007) Naturkunskap A. Bonnier utbildning AB, Stockholm

Karlson, Janne mfl (2005) Biologi med naturkunskap A, Liber AB, Stockholm

Fotnoter

[1] Viklund, Gunilla mfl (2007) Naturkunskap A. Bonnier utbildning AB, Stockholm, s.131f.

[2] Henriksson, Anders (2004) Gleerups Biolog. Gleerups utbildning AB, Malmö, s.164.

[3] Viklund (2007) s.131.

[4] Karlson, Janne mfl (2005) Biologi med naturkunskap A, Liber AB, Stockholm, s.106f.

[5] Viklund (2007) s.131.

[6] Henriksson (2004), s.160ff.

[7] Karlson (2005), s.107f.

[8] Henriksson (2004), s.178.

[9] Henriksson (2004), s.160ff.

[10] Andréasson, Berth mfl (2001) Grundbok Biologi Natur och kultur, Natur och Kultur, Stockholm, s.118f.

[11] Karlson (2005), s.108.

Henriksson (2004), s.180.

[12] Henriksson (2004), s.180.

[13] Viklund (2007), s.131.

[14] Henriksson (2004), s.171.

[15] Karlson (2005), s.109.

[16] Karlson (2005), s.106.

[17] Viklund (2007), s.133.

[18] Henriksson (2004), s.164f.

[19] Viklund (2007), s.131f.

[20] Karlson (2005), 106f.

[21] Karlson (2005), s.105f.

[22] Karlson (2005), s.108.

[23] Henriksson (2004), s.179.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *