Loggbok till råttbil (bil driven av råttfälla)

Projekt: bygga en råttbil

Klass: 8

Betyg: MVG

Loggbok råttbil

Uppgift: Vi fick i uppgift att bygga en bil som ska drivas framåt med hjälp av endast en råttfälla (råttbil). Den ska åka så långt som möjligt med råttfällan som drivkraft.

Material till råttbilen: Vi använde en planka (10 x 15 cm), en råttfälla, blompinnar, snöre, en stickpinne av metall, spikar, en skruv, skruvöglor, trähjul, cd-skivor, limpistol, gummisnoddar och två trälister

Ritning på råttbil (gjord i Paint)

Ritning på råttbil

Genomförande av råttbilen:

Vi började med att försöka skaffa en idé om hur vi skulle bygga råttbilen. Jag insåg tidigt att det skulle bli för mycket kraft från råttfällan om jag kopplade snöret direkt till hjulen och att jag måste minska kraften som drar hjulen så att den inte skulle slira. En idé för att öka friktionen på hjulen var att sätta gummi(snoddar) runt dem. Jag ville ha en bil som fungerar som en cykel på en hög växel där man kommer långt på ett tramptag. Fast det skulle blir för svårt utan kugghjul och annat.

När jag kommit på hur vi skulle bygga den så var det bara att bygga ihop bilen. Vi tog en planka och satte fast två skruvöglor på främre delen av plankan. Sedan tog vi en blompinne och satte på två trähjul och satte på dem på bilen. För att hjulen inte skulle kunna glida i sidled så provade vi att spika i blompinnen så att den inte skulle kunna röra sig så mycket i sidled. Detta fungerade inte för blompinnen var för smal så den gick sönder. Detta löste vi genom att limma runt hjulaxeln så att blompinnen inte skulle kunna röra sig så mycket i sidled. Sedan tog vi råttfällan och spikade fast den med tre spikar långt fram på plankan.

Vi förlängde råttfällan med en blompinne som vi satte fast med el-tejp. Detta gjorde vi för att minska kraften genom att senare kunna placera snöret längre ut på armen (ungefär som en hävstång fast för att göra det trögare). Vi provade att slå igen råttfällan för att se om råttfällsförlängningen skulle hålla. Det gjorde den inte så vi testade igen fast denna gång så tejpade vi runt hela blompinnen och lite extra precis där den första gick av. Den gick inte sönder när vi testade första gången. Fast efter ett antal slag gick den av.

Vi tog fyra CD-skivor och limmade fast dom på trähjulen. Detta gjorde vi eftersom varje axelvarv snöret är lindat så snurrar hjulen ett varv och vi vill att hjulen ska gå så långt som möjligt varje varv. Eftersom råttfällan gav så ”mycket” kraft och om vi hade större hjul så skulle det också behövas mycket kraft. Det var viktigt att få dom raka så att de inte skulle gå ojämnt och att de påklistrade CD-skivorna verkligen kom i mitten. Vi limmade först lite för att se om det kom rakt efter som om det skulle bli snett skulle bilen gå ojämnt. När vi tyckte det var bra limmade vi fast hjulen ordentligt.

För att förlänga råttfällan igen så tog vi denna gång en stickpinne av metall så att den inte skulle gå sönder och det gjorde den inte. Vi tog två trälister och spikade fast dem längs bilens sida. Detta för att göra bilen mer stabil så att den inte tippar om råttfällsförlängningen blir för tung. Eftersom skruvöglorna hade tagit slut så var vi tvungna att borra håll för bakhjulen. Eftersom vi redan hade spikat fast listerna som vi skulle borra i så blev det snett och borrhållen kunde inte användas. Men sedan kom det fler skruvöglor som vi kunde skruva fast på bilen. Vi satte på bakaxeln med CD-hjul på. Nu fattades bara tråden. Vi knöt fast tråden högst upp på råttfällsförlängningen. Vi började med att ta ganska mycket tråd eftersom vi inte riktigt visste hur mycket vi behövde.

Nu skulle vi göra vårat första körtest med bilen. Vi kom några meter första gången. Vi försökte igen, då hade vi lindat tråden åt fel håll så den åkte baklänges. Senare då vi provade  hade den inte tillräckligt med kraft för att gå igång. Man fick knuffa igång den. Jag förstod att bilen behövde mer kraft för att komma igång. Först tänkte jag förkorta armen men kom på att jag kunde trimma den med gummisnoddar för att få mer kraft. Genom att ta gummisnoddar kan jag dessutom lagra mer energi så att den kommer längre.

Vi spikade fast två spikar under bilen där vi skulle sätta fast gummisnoddarna. Vi började med en gummisnodd. Vi kom 7 m sen stannade den efter som det inte fanns tillräckligt mycket kraft kvar i slutet för att råttfällan skulle gå ner hela vägen. Vi gav den en liten putt för att få den att åka igen då kom den totalt 9,5 m.

Men eftersom man inte fick putta den vid tävlingen var vi tvungna att skaffa ännu mer kraft genom att ta fler gummisnoddar. Eftersom vi var osäkra på om spikarna skulle hålla för så många gummisnoddar så skruvade vi fast en skruv under bilen istället. Vi testade igen. Först så fungera den inte eftersom gummisnoddarna låg i vägen så att råttfällan inte kunde slå igen. Då flytta vi gummisnoddarna så att de inte låg i vägen. Då kom den 11 m nytt rekord för oss igen. Sen provade vi igen. Vi kom 14 m nytt rekord igen. Skillnaden denna gång var att det inte stod en massa elever i vägen då vi var tvungna att stanna bilen ett antal gånger. Vi hade dessutom en gummisnodd till.

Den stora dagen: Råttbil tävlingen

Första åket: 12,9 m

Andra åket: 13,1 m

Vi gjorde ingen förändring på bilen mellan loppen, men jag funderade på att sätt dit ännu fler gummisnoddar, men vågade inte riskera att den skulle gå sönder.

Vi vann: i distanstävlingen med vår råttbil som kom 13,1 m.

Mitt mål:

Jag hade som mål att vinna tävlingen efter som jag är tävlingsmänniska och komma minst 15 m. Jag vann tävlingen men jag kom aldrig 15 m. För att jag skulle kunna komma 15 m så skulle jag kunnat trimma råttbilen genom att ta ännu fler gummisnoddar tills något går sönder och sedan förstärka den svaga delen men detta gjorde jag inte p.g.a. risken att små delar skulle flyga iväg och skada någon. Jag skulle även kunna göra bilen lättare genom att förminska bilen och använda lättare material, skaffa större hjul och skaffa längre råttfällsförlängning. För att minska friktionen så hade jag tänkt att man skulle kunna använda tunna stålaxlar till hjulen, skaffa metallbrickor så att axlarna inte glider i sidled så mycket och olja där friktion förekommer. Jag skulle även vilja prova att använda gummisnoddar som snöre eftersom då lagras energi i (gummisnodds)snöret också.

Jag har lärt mig:

Jag har lärt mig att energi, friktion, kraft och massa påverkar hur långt bilen kommer. Jag har även lärt mig hur jag ska öka och minska kraften från råttfällan som har med hävstångsprincipen att göra, även hur jag ska lagra mer energi för att komma längre. Det är viktigt att vara noggrann när man bygger ihop bilen för att bilen inte ska gå snett. Detta leder till att bilen kommer en kortare sträcka.

Slutord:

Arbetet att bygga en råttbil har varit bland det roligaste jag gjort i teknik och eftersom det var en tävling gjorde det mig extra taggad att jobba i skolan och hemma med det. Jag fick tänka en hel del och bolla med olika idéer på hur jag skulle kunna förbättra bilen ännu mera. Jag hoppas att det blir fler liknade uppgifter i framtiden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *