Hinduism och Buddhism centrala begrepp

Hinduism och Buddhism

Arbete som tar upp centrala begrepp från Hinduism och Buddhism.

Hinduismen

Sanatana Dharma/ den eviga lagen/(sanningen)

Sanatana Dharma är vad hinduister kallar sin religion. Översätter man ordet betyder det ungefär ”den eviga läran” eller ”det rätta sättet att leva”.  Den har alltid funnits och kommer alltid att finnas kvar.

Brahman

Brahman är den oändliga gudomen och världssjälen. Det är genom att bli ett med brahman som man blir frälst (moksha). Genom att skaffa bra karma och kunskap kan man nå detta. Brahman genomsyrar människor, djur och växter där vi alla är en del av brahman.

Atman

Atman är den odödlig individuella själen som förs vidare vid reinkarnation. Det är atman som sedan ska förenas med brahman.                                                   

Reinkarnation

Översätter man ordet reinkarnation får man ”åter i köttet” vilket syftar på tron om återfödelse. Själen är odödlig och kommer senare till en ny kropp när man har dött.

Samsara

Samsara är tron på själavandring. Människan behöver gå igenom de olika faserna i livet, barndom, ungdom och ålderdom, liksom kosmos kretslopp fast kortare. Inom hinduismen är själen odödlig och förs vidare till nästa liv när kroppen dör. Samsara är en central del inom hinduismen.

Karma

För att komma ifrån samsaras kretslopp behöver man leva på ett bra sätt. Detta är för att det är handlingarna som påverkar hur ens nästa liv kommer att bli. Beroende på hur bra man följt sina plikter eller brutit mot dem kommer detta att påverka ens karma. Karma är resultatet av hur man levt. Har man skaffat bra karma kommer ens nästa liv att vara bättre. Har man levt osjälviskt och försakat allt kan man i bästa fall komma ifrån kretsloppet. Dålig karma kan däremot leda till att nästa liv blir sämre eller leda till att man återfödas som ett djur.

Varnas

Varna betyder ursprungligen färg. Uttrycket kommer från Veda-skrifterna. Varna är förknippat med kastsystemet som kan förklaras med en metafor där människokroppen symboliserar de olika kasterna. Folkgrupper motsvarar olika kroppsdelar med olika funktioner; de som är huvudet är de som ska styra och de som blir fötter skall tjäna. Detta system infördes då arier från norr kom i kontakt med ursprungsbefolkningen som var mörkhyade. De ljushyade fick högre rang än de mörkhyade.

Brahminer

Detta är den högsta kasten enligt varnaindelningen. Till brahmanerna tillhör prästerna. De kallas ibland ”de två gånger födda” och är betydligt högre rang än den lägsta kasten sudras (bortsätt från daliter).

Daliter

Daliter, betyder förtyckt, är den lägsta kasten och sägs ibland vara kastlösa, ”de oberörbara”. Dessa brukar ha jobb som anses vara ”orena” som t ex renhållare eller jobba med lik.

Jatis

Jati betyder födelse och syftar på att man födds in i en viss släkt eller yrkesgrupp. Beroende på vart man födds in så lever man inom den kasten. Det råder dock vissa diskussioner om vilka yrken och släkter som hamnar var inom varnaskalan. Det finns vissa möjligheter att gifta in sig i en högre kast fast oftast så gifter man sig inom sin kast. Pengar behöver inte påverka vilken kast man tillhör.

Kastsystem

Kastsystemet är ett sätt att skilja på människor. Vissa blir ”rena och andra blir ”orena” folkgrupper som ska hållas isär från varandra. Endast via affärer får relationer ske. Beroende på karma kan man föddas till en bättre kast. Detta system infördes då arier från norr kom i kontakt med ursprungsbefolkningen som var mörkhyade. De ljushyade fick högre rang.

Guru

Inom hinduismen anser man att man inte kan stänga in kunskap i en bok och inte heller läsa sig till religiös kunskap. En lärare kallad guru får istället förmedla kunskaperna. De lär ut hur man kan uppnå moksha. Dessa är andliga ledare och har stor respekt. Guru, ”den ärevördige”, har ibland samma respekt som gudarna.

Puja

Puja, bön, är hinduismens motsvarighet till gudstjänst. Under tempelbesöket är det meningen att man ska beskåda gudabilder och lämna ett offer. Det kan t ex vara blommor eller mat som offras till någon gud. Gåvan omvandlas sedan av guden och ges tillbaka till människan vilket innebär att maten ibland förtärs som en del av pujan. Gudabilderna tas ofta omhand av präst som bör komma från den högsta kasten brahmankasten. Detta ger templet gott rykte.

Puja kan även ske i hemmet där man väljer ut en del av huset som plats för puja. Man har där ett altare och gudsbilder vilket man sedan på morgonen brukar använda för puja. Det är även vanligt att man samtidigt välsignar den mat man skall äta.

Moksha

Moksha är befrielsen från ”fångenskapen” vilket innebär det kroppsliga, beroendet av ägande och mänskliga relationen. De är alltså frälsta från detta och har förlossat sig från samsaras kretslopp. Atman förenar sig med braman vilket kan symboliseras med en vattendroppe som återförenas med floden.

Maya

Maya betyder att världen inte är verklig utan endast en illusion vilket kan jämföras med Matrix. Ibland sägs det att det är gudarna som leker med sin illusionskraft. Det som inte är brahman är endast en synvilla i människans värld och materiella ting är värdelösa vilka man inte ska luras att uppskatta.

Vishnu

Vishnu är en av de populäraste gudarna och han har många avatarer som ofta äras. Det är främst i norra Indien som Vishnu dyrkas och det är hans styrande, som avatar kung Rama, som är idealet på hur ett samhälle ska styras, styrd av en god härskare. Dessutom är Rama och hustrun Sita idealet för ett gott äktenskap. Vishnu är även bevararen av världen och ser till att allt är som det ska.

Inom vissa grenar inom hinduismen betraktas Vishnu som den hösta guden och alltings ursprung. Han avbildas med blå hy och fyra armar.

Shiva

Shiva är en av de högsta gudarna och är en motsägelsefull gud som bland annat är asketernas gud. Sittande i meditation är han då avbildad och påverkad av hans liv som asket. Men dessutom är han kraftens och sexualitetens gud. Shiva är förstöraren av världen men också återskaparen av liv. I södra Indien dyrkas Shiva främst. Shiva framställd med tre ögon, är gift med Parvati och de har bland annat sonen Ganesha tillsammans.

Brahma

Brahma även kallad Bhagavn, herren, är skaparguden och det är så länge han lever som kosmos existerar. Han gav liv åt djur och växter.

Människosläktet skapades då Brahma skapade en kvinna ur ett stycket kött ur sin egen kropp. Kvinnan var vacker och blyg och gömde sig men Brahma skaffade sig tre extra huvuden så att han kunde se i alla vädersträck. Då kunde inte kvinnan gömma sig från honom och de hade samlag vilket gav upphov till människosläktets skapelse. I sina händer håller han de fyra Vedaböckerna. Dock dyrkas han inte så ofta som andra gudar då han bara är aktiv när han skapar världen och griper inte in i vardagslivet.

Avatarer

Avatar är en gud som tar sig en jordisk skepnad för att t ex upprätthålla ordningen om den är hotad. Ett exempel är Krishna där guden Vishnu har stigit ner till människorna. Vishnu tros ha tio olika former som han uppenbarar sig i. Formerna kan vara både som djur eller människa.

Vedalitteraturen

När arierna invandrade till Indien runt 1500 f. Kr. medförde dessa skriftspråket, sanskrit. I och med skriftspråket skapades de äldsta heliga skrifterna inom hinduismen. Dessa skrifter kallas för Vedalitteraturen, den religiösa kunskapen. ”Veda” kan översättas till vetande. Dessa är uppdelade i de fyra verken Rigveda (berättar om de äldsta gudar och hur man ska tillbedja dem), Yajurveda, Samaveda och Atharvaveda.

Mahabaharta

Mahabaharta är ett stort släktepos som skildrar maktkampen mellan olika grenar inom en släkt. Mahabaharta tillhör kommentarlitteraturen, ”det man minns”. På sanskrit kallas det smriti. Detta verk har haft stort inflyttande inom hinduismen och är mest läst av de hinduiska heliga texterna. Ibland sägs det att det var guden Ganesha som skrev ner den första Mahabaharta.

I detta verk finns bland annat skapelseberättelserna eller tidsåldersläran. Det är den högste guden som har lekt med maya, sin illusionskraft. Inom hinduismen finns ingen tydlig början utan tiden ses som ett hjul som sakta rullar framåt. Där skapelse, upprätthållande och undergång byter av varandra i all evighet. Inom hinduismen finns en treenighet där gudarna Brahma skapar, Vishnu upprätthåller och Shiva förstör.

Bhagavadgita

Bhagvadgita, ”den högstes sång”, är en del av verket Mahabaharta och är den delen som har haft extra stor påverkan och är omtyckt inom hinduismen. Här finns bland annat skildringen om släkterna Pandu och Kuru som strider mot varandra.  Dessutom går det att läsa om vad som händer när man dör.

Buddhism

Buddha

Buddha Siddharta Gautama (Shakyamuni) var den som ”grundade” buddhismen. Han avbildas ofta sittande i meditation, ibland som tjock och leende. Buddismen utvecklades ur hindismen.

Det sägs att Siddharta Gautama föddes i en furstefamilj som härskade i Nordindien och tros vara född 563 f. Kr. Han växte upp i lyx för att undvika att uppleva hemskheterna i livet. Detta efter en spådom om att Siddharta antingen skulle bli kung eller andlig ledare beroende på om han upplevde det hemska eller inte. Siddharta känner sig dock otillfreds och en dag när han är äldre väljer han att gå ut i världen och får se det verkliga livet, ålderdom, sjukdom och död. Detta får honom att bryta med sin familj och lyx. Han lever som asket, mediterar och fastar, dock hjälper det inte. Han väljer en medelväg och fokuserar på meditation. Efter att ha mediterat under Bodhiträdet blir han upplyst och når nirvana. Buddha betyder ”den upplyste” vilket han blev. Istället för att gå in i nirvana valde han att stanna kvar och predika sin lära för människorna och hjälpa dem att uppnå upplysningen själva. Först när han var 80 gick han in i nirvana.

Buddha beskrivs ibland både som konkret människa och som en andlig kraft med kosmiska dimensioner. Han betraktas främst som en profet och lärare.

Reliker

Reliker är generellt kvarlevor eller föremål kopplade till helgon eller heliga personer. Inom buddhismen är det framför allt reliker från bl.a. Buddha eller högt ärade munkar. Det kan vara kvarlevor från Buddhas kropp, kläder, eller något han har berört eller ägt.

Stupor

En stupa (”hårtofs” på sanskrit) är en buddhistisk kultbyggnad. När Buddha slutligen vid 80 års ålder gått in i nirvana delades hans kvarlevor (reliker) och placerades i olika gravmonument. Det kan även vara reliker eller aska från någon högt värderad munk. En sådan gravgömma där reliker ofta finns kallas för stupa eller pagod.  Stupor är vanliga valfärdsplatser för buddhister och används som en plats för meditation. Det finns dock olika varianter på hur stupor är byggda vilket har att göra med att buddhismen spridits och därmed byggstilen ändrats. En stupa är en symbol för det upplysta sinnet och varje del av stupan representerar en del av Buddhas lära.

Sveriges enda stupa är placerad norr om Fellingsbro. Stupan är ungefär 11 meter hög och invigdes av Dalai Lama.

Askes

Askes innebär övning i andlig eller fysisk mening i syfte att uppnå fullkomligheten, i detta fall nirvana. Den som utför detta kallas asket. Det innebär ofta att man med varierande längd är avhållsam från t ex sexuellt umgänge, viss mat, fasta, sömn, tal för att nämna några. Dessutom ingår ofta meditation och bön. Detta är ett sätt att släppa jordiska bindningar.

Nirvana

Nirvana är det slutliga målet inom buddhism och innebär att man blir fri från lidandet. I meditation, där man tömmer sitt inre på tankar, kan man uppleva en försmak av nirvana. Att gå in i nirvana innebär att man är befriad från återfödelsens kretslopp. Vad nirvana är exakt går inte att beskriva och överstiger vår fattningsförmåga. Själva begreppet nirvana betyder utslocknande, som en ljuslåga som släcks.

Dukkha

Dukkha är det centrala begreppet i buddhismens beskrivning av människans situation och är det första av de fyra ädla sanningarna. Dukkha betyder lidande och otillfredsställelse. Det finns olika varianter av lidande som t ex smärta, förändringar och naturliga eller medfödda tillstånd.

De fyra sanningarna

Utifrån hans möten med ålder, sjukdom, död och asketism utvecklar Buddha sin lära om de fyra ädla sanningarna.
Sanningarna lyder:

  1. Sanningen om det otillfredsställande. Detta syftar på att allt är lidande, pali dukkha, viket är ett bredare begrepp än “lidande”.
  2. Sanningen om lidandets orsak. Genom jordisk rikedom och strävande kan en människa aldrig bli nöjd.
  3. Sanningen om lidandets upphävande. Detta genom att släcka sina begär.
  4. Sanningen om vägen bort från ett liv i lidande och otillfredsställelse. Detta genom att följa “den ädla åttafaldiga vägen”.

Den åttafaldiga vägen

Detta innebär: rätt kunskap, rätt beslut, rätt tal, rätt handlande, rätt liv, rätt strävan, rätt medvetande och rätt koncentration. Dessa brukar ofta symboliseras som ett hjul med åtta ekrar som var och en motsvarar en levnadsregel. Genom att följa dessa ska man kunna uppnå nirvana lättare. Buddhas väg kallas medelvägen och är ett liv i måttlighetens tecken med stark självdisciplin.

Samsara

Samsara, vilket syftar på återfödelsen, innebär att livstörst inte har försvunnit utan strävar efter att leva vidare i ett nytt liv och nytt lidande. Man symboliserar detta med att säga att livslågan förs vidare till ett ny ljus. Enligt buddhismen är själen inte oförändlig och evig.

Dharmas

Allt som existerar är enligt buddhismen byggda av små delar som inom buddhismen kallas för dharmas. Människan har ingen evig själ enligt Buddha. Istället består människan av dharmas som hela tiden ändrar sin form.

An-atman

Läran om att det inte finns någon själ, speciellt inte en som är evig, odödlig och oföränderlig.

Karma

Karmalagen enligt buddhismen handlar om handlingarnas betydelse samt dess konsekvenser för en människas moraliska ”konto” och möjlighet till att frälsas från återfödelse. Karma alstras av olika handlingar, tankar och ord du haft under ditt liv. God karma resulterar också i att samsara fortsätter. Det är därför viktigt att ens handlingar utförs altruistiskt då detta inte leder till att någon karma skapas. Man bör handla osjälviskt och kärleksfullt för att få slut på lidandet.

Dharma

Dharma är sanskrit och betyder sanningen själv och den undervisning som hjälper en att förstå sanningen. Det kan ses som en karta som hjälper människan att utforska sin egen potential. Läran och lagen förklarad av Buddha. Betecknar i buddhismen läran om människans situation, livets mål och vägen dit. De fyra ädla sanningarna är viktiga.

Triaden, ibland kallad de tre juvelerna (de tre tillflykterna), är Buddha, läran (dharma) och Sangha (gemenskapen).

Sangha

Sangha betyder gemenskap och kan delas upp i tre betydelser. Gemenskapen för dem som kommit så långt i sin utveckling att de inte kan komma tillbaka. Munkar och nunnors församling. Slutligen alla buddhisters gemenskap.

Theravada

Theravada ”de äldstes skola” eller, som de inom Mahayana kallar Hinayana ”lilla vagnen”, är tron på att endast de som lever i kloster som nunnor och munkar kan uppnå nirvana. Dessa anser att de för vidare den ursprungliga buddhismen. Denna inriktning är mest utsprid i söder och kallas därför även för syd-buddhism med 36 % av de buddhistiska anhängarna. Det är det etiska målet att bli en arhat, en lärjunge som följt Buddhas väg och nått nirvana genom att leva ett liv utan begär och egoism. Detta för att slippa återfödas. Teravadabuddhister anser att detta är ”den snabba” vägen till nirvana.  Inom teravada kan det endast existera en Buddha i varje tid.

Arhat

Det är det etiska målet inom theravadabuddhister att bli en arhat, en lärjunge som följt Buddhas väg och nått nirvana genom att leva ett liv utan begär och egoism. Detta för att slippa återfödas.

Mahayana

Dessa hävdar att även lekmän kan uppnå nirvana. Översatt ”den stora vagnen”. Mahayana kan erbjuda befrielse från samsara till många, inte bara de som lever i kloster. Denna gren har stor spridning i norr och kallas därför även nordbuddhismen. 56 % av buddisterna tillhör denna gren och är därför den största grenen inom buddismen. Inom mahayana anser man att det existera oändligt många världar och buddhor samtidigt.

Bodhisattva

Är det etiska idealet där den som uppnår nirvana bestämmer sig att vara kvar likt Gautama Siddharta och hjälpa andra att uppnå nirvana. Dessa personer dyrkas som helgon eller gudar. Ett exempel i vår tid är Dalai Lama.

Källor

Alm Lars-Göra, 2009, Religionskunskap för gymnasiet kurs A

Tidman Nils-Åke mfl, 2008, Relief religionskunskap A plus

http://www.ne.se/lang/buddhism?i_whole_article=true

http://www.ne.se/lang/hinduism?i_whole_article=true

http://ktg.nu/2011/stupan-3/