Illegal nedladdning - Skolarbete

Betyg: MVG

Ett relativt nytt problem som har uppstått i samhället är illegal nedladdning. Individen har fått en möjlighet att olagligt få tag på produkter gratis med en liten risk för negativa konsekvenser. Nedladdningen bryter mot upphovsrättslagen. I dagens samhälle är det allmänt accepterat för många att ladda ner illegalt. Det finns ett stort utbud av produkter. Musik och film har stor betydelse för många och är lätta att sprida vilket gör dem till vardagliga nedladdningsobjekt. Det är vanligare hos unga med begränsade finansiella resurser och stor datakunnighet. Då Internet har spridits och blivit snabbare har nedladdningen ökat. Det beräknades finnas 1,3 miljoner fildelare i Sverige 2006.

Mellan vänner kan fildelningen också ske obemärkt. Små USB-minnen och hårddiskar rymmer allt mer och kan lagra tusentals filer. Ny teknik underlättar den olagliga fildelningen för konsumenter och minskar risken att bli upptäckt.

Olika gruppers intressen går isär i samhället. Invånarna vill ha snabb tillgång på filer till ett lågt pris och företagen vill gå med vinst. De höga priserna på produkterna kan ha orsakat den höga frekvensen av nedladdningar. I dagens läge är lagarna för nedladdning komplicerade och otydliga samt fungerar dåligt. Politiker måste värna om båda parternas intresse. De har dessutom svårt att följa med i den snabba utvecklingen. Lagstiftningen hänger ofta inte med. Oavsett kommer antagligen den illegala nedladdningen att fortsätta i stor omfattning så länge det inte finns bra alternativ.

Konsekvenser av otillåten nedladdning av upphovsskyddade produkter, förutom att människor får produkter gratis, är att upphovsrättsinnehavarna och kulturarbetarna får dålig eller ingen ersättning. Varje år räknar man med att miljardtals upphovsskyddade filer laddas ned i världen vilket innebär stora ekonomiska förluster för de företag och personer som utvecklat produkten. Detta kan hämma utvecklingen av nya produkter och minska lönsamheten för de som arbetar inom branschen t ex artister, bokförlag och filmproducenter. Ett lägre antal sålda produkter och minskad lönsamhet minskar även skatteintäkterna. Piratpartiet har uppstått som en konsekvens av debatten kring illegal nedladdning. Partiet anser att det är bra att kulturen sprids och att begränsa upphovsrätten. De fick ett uppsving 2009 då IPRED- och FRA-lagen trädde i kraft och lyckades komma in i EU-parlamentet. Detta tyder på att frågan engagerar många.

Företag och personer, med hjälp av organisationer som Antipiratbyrån, försöker få fast de personer som fildelar och få skadestånd. De kan alltså bli dömda till böter som i vissa fall varit mellan 16000 och 20000 kr.

Efter att EU-parlamentet röstat igenom direktivet IPRED (Intellectual Property Rights Enforcement Directive), reviderades svenska lagar för att skydda immateriella rättigheter. Med lagen skulle det bli möjligt för upphovsrättsinnehavaren att få personuppgifter om abonnenten bakom en viss IP-adress. Detta för att lättare kunna få fast de som fildelar illegalt. Lagen påverkar rättighetsinnehavare, internetleverantörer och konsumenter och förväntades omfatta 400-800 fall per år, dock har IPRED-lagen endast bidragits till elva fall sedan den trädde i kraft 2009. Endast en mindre minskning av den olagliga nedladdning märktes som en följd av lagändringen innan den sedan ökade igen.

Pirate Bay-målet är ett känt fall där de bakom hemsidan var åtalade för medhjälp till upphovsrättsbrott. De åtalade överklagade tingsrättens dom och fallet kom upp till hovrätten. Tingsrättens dom upphävdes och ändrades något i hovrätten. Man ansökte även om resning till Högsta domstolen men det avslogs. Personerna som ansvarande för hemsidan dömdes till fängelse och till solidariskt skadestånd på 46 miljoner kronor till målsägarna som var musik-, skiv- och filmbolag.

Ett problem med den nya IPRED-lagen är att det dröjer innan det finns prejudikat (vägledande beslut) från Högsta Domstolen. Detta gör det svårare för tingsrätt och hovrätt att döma. Därför vill många få upp mål till Högsta Domstolen för att få en prejudicerande dom. Solna fallet är ett exempel där man hoppas få prövningstillstånd och kunna ta upp fallet i Högsta Domstolen. Det finns lagar som är i konflikt med varandra vilket försvårar utredningar. Jurister tolkar lagar och måste gör en avvägning mellan olika lagar och intressen för att se vad som överväger. I detta fall är det integritetsintresset som måste vägas mot upphovsskyddslagar. IPRED-lagen är främst tänkt att användas mot de som laddar ned mycket eller laddar upp illegalt. Är det bara några få filer som laddas ner överväger integritetsintresset.

I USA, 2012, har det funnits förslag om lagförändringar i representanthuset och kongressen. SOPA (Stop Online Piracy Act) och PIPA (Protect Intellectual Property Act) har varit omtalade och många känner att dessa lagar skulle bl.a. innebära ett hot och en inskränkning i yttrandefriheten; handelsavtalet ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement) har även varit omdiskuterat och blev nedröstat av ungefär samma skäl i Europaparlamentet.

Samhället måste skydda flera gruppers intressen och komma med åtgärder, inte bara lagstiftning. Man kan inte jaga en hel ungdomsgeneration. Eventuellt behövs en attitydförändring och individen kan behöva acceptera att de måste betala en mindre summa eller på något annat sätt ge något i utbyte. Företag måste få ut sina produkter till ett överkomligt pris. En lösning som Spotify och andra börjat med är delvis reklamfinansierade tjänster.

En möjlighet är att samhället höjer skatten för medborgarna för att kompensera företagen och personerna för deras förlorade intäkter. Detta kan implementeras genom att lägga på extra skatt eller avgift på t ex bredband, dock skulle detta kunna ses som orättvist för de som inte tankar ner illegalt. TV-licensavgiften har nyligen debatterats då allt fler ser tv-program på Internet och man utreder om man ska avskaffa avgiften och införa en skatt istället. Kassettavgift har vi redan, vilken snart ska höjas, och går till kulturarbetarna. En annan åtgärd är att samhället påskyndar och reformerar upphovsrättslagstiftningen så att den fungerar bättre för alla parter.