Skrivuppgift för skriftliga nationella provet i Svenska 1 (debattartikel om livsstil och köpvanor). Texten för det skriftliga nationella provet handlar om vår livsstil och köpvanor.

Av: Emma Wikström.

Betyg: A.

Livsstil och köpvanor – skriftliga nationella provet

Världen  har  aldrig  varit  rikare  än  vad  den  är  idag  och  aldrig  har  det  konsumeras  som  det   gör  nu.  Dagens  ekonomiska  system  är  beroende  av  konsumtion  vilket  gör  att   konsumenter  ständigt  uppmanas  till  det.  Denna  konsumtion  kan  sedan  leda  till  tillväxt  i   länder  vilket  sedan  kan  gå  till  utbildning,  vård  och  omsorg.  Detta  görs  idag  tyvärr  på   bekostnad  av  vår  värld.

Dagens  konsumtion  i  den  rikare  delen  av  världen  leder  till  stora  koldioxidutsläpp  jorden   runt  och  haven  stiger  som  en  konsekvens.  Regnskogen  skövlas  för  att  ge  plats  åt  boskap   och  jordbruk  vilket  hotar  den  biologiska  mångfalden.  Konsekvenserna  av  detta  kan  bli   uttömda  naturresurser,  klimatflyktingar  och  ett  krackelerat  ekonomiskt  system.

De  stora  ekologiska  fotavtrycken  som  konsumtionen  i  västvärlden  bidrar  till  påverkar   heller  inte  endast  miljön  utan  även  de  människor  som  bor  där.  Skövlingen  av  regnskog   påverkar  och  kan  förstöra  människors  vattenförsörjning.  Förstörda  ekosystem  leder  till   att  näringar  kan  slås  ut  vilket  undergräver  fattigare  länders  utveckling.  Listan  över   konsekvenserna  av  dagens  livsstil  i  den  rikare  delen  av  världen  kan  göras  lång.

I  Sverige  slängs  över  100  000  ton  mat  årligen  enligt  artikeln  Sopdykarna  kan  leva  gott  på   vårt  överflöd  av  Elin  Lindman  i  Sydsvenskan  (2011).  I  artikeln  intervjuar  hon  sopdykare   som  letar  efter  mat  som  butiker  har  slängt  i  containrar.  All  den  mat  som  slängs  av   butiker  och  konsumenter  visar  tydligt  den  relation  vi  människor  i  västvärlden  har  till   mat  och  konsumtion.  Vi  lever  i  ett  ohållbart  ”slit  och  släng”‐samhälle  som  uppmanas  av   samhället  självt.

I  samma  värld  som  detta  ”slit  och  släng”-­samhälle  går  runt  en  miljard  människor   hungriga.  Detta  kan  ge  oss  perspektiv  på  vår  livsstil.  Under  den  senare  tiden  har  den   rikare  delen  av  världen  blivit  allt  rikare  medan  den  fattigare  hamnat  allt  längre  efter.  Frihandeln,  som  även  är  en  bidragande  faktor  till  att  dagens  globala  konsumtion  gjorts   möjlig,  är  inte  fri  och  bidrar  till  de  ökande  klyftorna.  Denna  sortens  handel  tänker  många   kan  bidra  till  en  ökad  ekonomisk  tillväxt  i  fattigare  länder.  Handeln  bidrar  dessvärre,   genom  bl.a.  de  handelshinder  som  EU  och  länder  satt  upp,  till  att  den  större  delen  av   tillväxten  istället  hamnar  där  det  redan  finns  en  stor  välfärd.

Två  viktiga  frågor  att  ställa  sig  själv är:  Vilken  värld  vill  vi  leva  i?  Vilken  värld  vill  vi  att   våra  barn  ska  växa  upp  i?  De  flesta  av  oss  vet  att  vår  livsstil  i  den  rikare  delen  av  världen   inte  är  hållbar  och  vi  vet  att  vi  lever  på  jorden  och  andras  bekostnad.  Det  är  även  tydligt  att  vår  konsumtion  får  globala  konsekvenser  och  detta  gör  att  vi  och  politiker  även   måste  inse  att  vårt  ansvar  sträcker  sig  längre  än  till  landsgränsen  eller  till  EU:s  gränser.  Vi  lever  i  en  värld  med  fler  än  sju  miljarder  människor  och  det  är  dags  att  vi  ser  över   vilken  värld  vi  vill  leva  i.

Vi  som  individer  kan  börja  i  vår  konsumtion.  Världen  och  vi  behöver  en  hållbar   konsumtion  och  detta  kräver  medvetna  konsumenter.  Vi  kan  visa  vägen  genom  att  köpa   och  fråga  efter  hållbara  produkter  och  på  detta  sätt  visa  att  vi  vill  leva  i  en  hållbar  och  en   mer  rättvis  värld.  Vi  kan  visa  att  vi  vill  att  våra  barn  ska  växa  upp  i  en  värld  där  någon   annans  välstånd  inte  är  på  bekostnad  av  deras.