Berlinmuren och kalla kriget

Historia – arbete om Berlinmuren

Vetenskaplig rapport om Berlinmuren. 

Betyg: MVG

Inledning

Nya vapen med kraften att spränga hela städer var inte längre en dröm utan verklighet. Ett krig mellan stormakterna USA och Sovjetunionen med dessa kärnvapen skulle kunna leda till det mest ödeläggande kriget i människans historia. Kunde denna mur som skilde vänner och fiender från varandra vara lösningen på konflikterna? Rädda världen från detta hot som orsakade skräck hos jordens befolkning.

Syfte & Frågeställning

Mitt syfte är att undersöka hur järnridån har påverkat kalla kriget med fokus på Berlinmuren. Då det nyligen firades att det gått 20 år sedan muren föll tycker jag detta skulle vara intressant att fördjupa mig. Några frågor jag ska fördjupa mig inom och svara på är:

Varför muren byggdes?
Hur påverkade muren att kalla kriget inte bröt ut på riktigt?
Vad orsakade Berlinmurens fall?

Metod

Jag kommer leta fakta i litteratur och på nätet. Jag kommer använda litteratur men komplettera med fakta från Internet om det skulle dyka upp något extra intressant eller behövas. Då litteratur från böcker känns mer trovärdiga kommer fakta från böcker prioriteras.

Avgränsning

Mitt arbete kommer jag att begränsa från tiden efter andra världskriget till Berlinmurens fall. Fokuset kommer ligga på Berlin då det var centrum för händelserna. För att få bättre överblick på vad som händer kommer även lite om vad som skedde i Tyskland och några grannländer att beröras.

Undersökning

Tyskland delades upp i fyra zoner. Dessa zoner skulle ockuperas av segrarmakterna från andra världskriget. Dessa var USA, Sovjetunionen, Frankrike och England. Utöver att landet delades skulle även huvudstaden Berlin delas. Då Berlin befann sig i den sovjetiska zonen blev delningen av Berlin problematisk.[1]

Delningen och ockupationen av Tyskland skulle bara vara tillfällig. Det var meningen att man skulle samarbeta för att få ordning på Tyskland. Dock blev det oenighet mellan de gamla allierade.[2]  Oenighet fanns om hur Tyskland skulle styras. Sovjet ville ha en kommunistisk ideologi medan de västallierade inklusive USA ville ha demokrati.[3]

Sovjets seger över Tyskland resulterade i att sovjetiska trupper ockuperade hela Östeuropa. I dessa länder blev det kommunism enligt den sovjetiska modellen. Detta protesterade de västallierade med USA emot. De kämpade för demokrati. USA ansåg att detta vara ett hot mot dem.[4] Enligt Trumandoktrinen, för att förhindra att andra länder föll i händerna på kommunismen, startades Marshallplanen. Det var en plan för att bygga upp Europa och stärka dess ekonomi. Därigenom minska riskerna för kriser.[5] Sovjet gick en annan väg och ville ha krigsskadestånd från Tyskland. Genom att hålla samman Tyskland hoppades de på att få större skadestånd[6]

De västallierade såg inga möjligheter att nå en överenskommelse med Sovjet. De började göra egna planer om en tysk regering i västzonerna. Detta var Sovjet ytterst fientliga mot. När de sedan införde en ny valuta, D-mark, i västzonerna svarade Sovjet med att spärra av alla landvägar till Berlin.[7] För att kunna försörja de 2,5 miljoner människorna som levde i Västberlin organisera man en luftbro som flög in förnödenheter till staden.[8] Berlinblockaden varade knappt ett år till maj 1949.[9] Då grundades även Förbundsrepubliken Tyskland (BDR) och kort där efter Tyska demokratiska republiken (DDR).[10] Även NATO bildades detta år och var det militära samarbetet i väst. I öst bildades 1955 Warszawapakten som var dess motsvarighet i öst.[11]

En kapprustning började. Så småningom uppnåddes en terrorbalans. Terrorbalansen avskräckte främst USA och Sovjet att starta kärnvapenkrig.[12] Berlin var en krutdurk som kunde starta ett kärnvapenkrig. Sovjet ville ta över Västberlin och de västallierade visste att de inte skulle kunna försvara staden. Dock var de fast beslutna att ha kvar sin del.[13]

Många utvandrade till Västtyskland från öst. Mer än 2.7 miljoner människor flydde från öst till väst under åren 1949-61.[14] ”Folket röstade med fötterna”.[15] De flesta som lämnade hade utbildning vilket lede till att Östtyskland fick brist på utbildad arbetskraft som t ex läkare, lärare, ingenjörer och rörmokare. Detta var förödande för ekonomin i Östtyskland. Sovjet visste att staten snart skulle falla sönder om inte detta stoppades. I mars 1961 fick ledningen tillstånd från Sovjet att bygga en mur[16]

Innan muren hade Sovjets ledare Chrusjtjov krävt att väst skulle dra tillbaka sina styrkor från Västberlin och att staden skulle bli en del av öst. Annars skulle detta kunna leda till krig. Dock fastslog Kennedy att USA skulle motsätta sig alla försöka av ett kommunistiskt övertagande av Västberlin. Muren som byggdes var en lättnad jämfört med militära lösningarna. De amerikanska ledarna blev lättade då de hörde att gränserna stängdes. De hade till och med uppmuntrat att hindra flyktingströmmen och någon hade till och med offentligt sagt att Östtyskland hade rätt att stänga gränsen. Privat tyckte många ledare att det var en bra idé att stäng gränsen och ett bra propagandatillfälle då folk skulle se hur dåligt det var i öst. [17]

Berlinmuren byggdes rasande snabbt. För att förhindra flykten till Västtyskland drogs det inte bara en mur i Berlin utan det bildades även en ”järnridå” längs hela gränsen mellan Östeuropa och väst. Människor blev instängda och vissa familjer där några redan flyt över splittrades. Först lades de ut taggtråd men sedan byggdes även en mur av betong.[18]  För att ta sig förbi var man tvungen att passera en knappt 100 meter lång remsa.  Fönster murades igen, minfält lades och soldater som bevakade gränserna hade order om att skjuta skarpt på de som försökte ta sig förbi. Totalt var det 239 personer om man räknar hela det avspärrade området runt Västberlin, som miste livet då det försökte ta sig över till andra sidan.[19] Berlinmuren var en symbol för det delade Europa och för det kalla kriget.[20]

Berlinarna var missnöjda på grund av den uteblivna reaktionen från västalliansen. De tyckte Kennedy var för passiv då muren byggdes. I hans tal ”Ich bin ein Berliner” attackerar han muren och kommunismen. Bara två veckor tidigare hade han talat om avspänning gentemot östblocket. Kennedy ångrade delar av sitt tal där han gått utanför manuskriptet.[21]

Endast en obetydlig incident ledde till en av de få militära konfrontationerna då stridsvagnar kördes fram vid Check Point Charlie.[22]

Den östtyska regeringen kallade Berlinmuren den antifascistiska skyddsmuren. De hävdade att muren behövdes för att stoppa spioner och agenter från väst att ta sig in.[23] Även så påstod de att muren uppfördes spontant av ett antal murare som en reaktion på detta.[24] Östtyskland hade en stor hemlig polis, Stasi. De hade tillslut anteckningar över var tredje invånare i Östtyskland.[25]

Under 70-talet försökte man normalisera relationerna mellan Öst- och Västtyskland. Man erkände varandra som separata stater. Willy Brant som tidigare varit borgmästare för Berlin var i början av 70-talet förbundskansler och arbeta för att förbättra relationerna mellan öst och väst. [26] 1980 bildades ”Solidaritet” med ledaren Lech Walesa. Kommunisterna tvingades göra betydande eftergifter. Katolska kyrkan och även den polska påven hade betydelse för utvecklingen.[27]

När Michail Gorbatjov blev ny ledare i mitten av 80-talet för Sovjet var han fast besluten om att reformera det sovjetiska systemet. Dessutom var han benägen att avsluta det kalla kriget. Kapprustningen kostade enorma summor som Sovjet egentligen inte hade råd med.[28] Han ville att kommunismen skulle fungera effektivare. Gorbatjov talade om glasnost och perestrojka. Han strävade efter större öppenhet och en förbättrad ekonomi. Dock orsakade hans reformer kaos och produktionsminskning vilket lede till stort missnöje.[29]

Breznjevdoktrinen ersattes 1989 med Sinatradoktrinen, vilket innebar att de östeuropeiska länderna kunde utan inblandning från Sovjet välja den regeringsform de önskade. [30] För att rädda kommunismen i Östtyskland avsatte man dess ledare Honecker och hans hårda politik. Egon Krenz fick ta över hans plats. Dock blev det ingen förbättring och fler och fler kommunister rev sönder sina partiböcker och lämnade sina poster.[31]

I maj 1989 öppnades gränsen mellan Ungern och Österrike – det första hålet i järnridån.[32]

I en presskonferens fick folket höra att de nu var fria att resa till väst. Gränsvakterna utan instruktioner lät folket passera förbi muren. Strax efter gavs order om att öppna gränserna. Berlinare klättrade upp på muren och började rasera den med hammare och mejslar.[33]

Redan året efter återförenades Tyskland 1990. Dock fanns stora delar av muren kvar fram till 1991 då fler länder från Sovjet blev självständiga och slutligen upplöses Sovjet[34].

Slutsatser/reflektioner/egna åsikter

Eftersom Västalliansen inte tyckte att de kunde samarbeta med öst bestämde de sig för att gå en egen väg. Detta splittrade Tyskland ännu mer. Detta lede till ökad spänning mellan öst och väst.

När människor flydde över till Västtyskland blev det stora bekymmer för Östtyskland. Öst var tvungen att ta till åtgärder för att lösa detta. Muren blev lösningen. Människors främsta skäl till att fly till väst var hoppet om att få högre levnadsstandard. Detta kan tyckas egoistisk eftersom landet behöver dem. Med folket på plats kunde Östtyskland överleva.

Ledarna i öst kallade muren den antifascistiska skyddsmuren. Regeringen påstod att den skulle skydda mot spioner men största anledningen var att hindra flykten till väst. Det är intressant att se hur olika sidor beskriver muren.

Det största hotet kom från Sovjet som krävde att få Västberlin. Om inte skulle detta kunna leda till krig. Väst svarade att de skulle motsätta sig alla försök till detta. Krig var nära. Båda visste att krig skulle kunna leda till ett kärnvapenkrig. I och med att muren byggdes slutade Berlin att vara en ”krutdurk”. Muren var att föredra. Officiellt var väst emot muren och öst för men båda var egentligen nöjda. Av två dåliga lösningar var ändå muren att föredra.

Skulle inte muren byggts skulle det vara stor risk för att ett krig skulle bryta ut istället. USA var redo att kämpa för att ha kvar Västberlin. De visste att det kunde leda till krig och att gå emot Sovjet var riskabelt. Västberlin kan tyckas vara ett litet pris för att undvika ett kärnvapenkrig.

Folket i Berlin var missnöjda med muren och Sovjet men även USA då de inte tycktes göra tillräckligt för att förhindra murens tillkomst.

Meningen var att Tyskland skulle bli självständigt igen. På grund av västs och östs olika åsikter om hur de skulle styras tog det lång tid innan de förenades igen. Jag tror att väst och öst gick in och bestämde för mycket. Nu ville väst att de skulle följa deras väg och öst deras. Muren gjorde troligen att denna återförening dröjde. Stasis stora kontrollapparat bidrog stort till att avskräcka folk från att göra uppror och opponera sig mot regimen.

Nya ledare kom till makten och de ville göra olika förändringar. Michail Gorbatjov som var en av de viktigaste ledarna som bidrog starkt till murens fall. Även Polens ledare samt den polske påven och den katolska kyrkan påverkade utvecklingen. Kommunistiska ledare var tvungna att göra eftergifter och reformera. Klyftan ekonomiskt mellan öst och väst blev allt större och folk ville ha samma standard. Jag tror att en av de viktigare förändringarna var att Breznjevdoktrinen ersattes med Sinatradoktrinen. Det innebar att de östeuropeiska länderna var fria att bestämma sin egen regeringsform.

Då många började fly igen på grund av de ”hål” som bildats förlorade muren sin funktion. Det märkliga är att man kan säga att muren byggdes snabbt och raserades snabbt på grund av många människors utvandring från öst. En annan intressant paradox är att USA satsade stora belopp via Marshallplanen för att bygga upp Europa medan Sovjet tog stora krigsskadestånd från Östtyskland. Intressant i detta sammanhang är att Sovjet ville ha ett förenat Tyskland för att de trodde de kunna få ett större belopp. Om folk flyr och det går sämre för Östtysklands ekonomi kan Sovjet då inte ta ut lika höga krigsskadestånd.

Sovjets ansträngningar att hänga med USA i kapprustningen kostade oerhört. De hade inte råd att hänga med längre. Det var en mycket viktig faktor för händelseutvecklingen. Länder runt om strävade efter frihet och när Sovjet inte hade råd lyckades de. Sovjet tappade kontrollen över länder och det blev allt fler ”hål” i järnridån. Detta lede även till att Berlinmuren öppnades. Folk tog sig över gränsen och människorna såg sin chans att riva muren. Stora delar av muren fanns kvar fysiskt fram till 1991. Muren var en symbol för kalla kriget och delningen av Europa. Tyskland hade förenats bara ett år efter att muren öppnades. I samband med att muren föll och länder blev självständiga upphörde Sovjet snart att existera.

Käll- och litteraturförteckning

Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB

http://www.ne.se/lang/berlinmuren 2010-11-28

Almgren, Hans m.fl. (2007), Alla tiders historia Maxi, Gleerups utbildning AB

Taylor, Frederick (2006), Berlinmuren 1961 Augusti – 9 November 1989, Forum

Nyström, Hans m.fl. (2007), Perspektiv på historia A, Gleerups utbildning AB

Sandberg, Robert m.fl. (2006) EPOS Historia för gymnasieskolans kurs A och B, Almqvist & Wiksell

Almgren, Bengt m.fl. (2005), SO Direkt historia, Bonniers utbildning AB

http://svt.se/2.58360/1.1755509/utskriftsvanligt_format?printerfriendly=true 2010-12-07

Körner, Göran m.fl. (2002), Historia plus, Natur och kultur

Fotnoter

[1]  Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s 13

[2]  Ibid.

[3] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s 14

[4] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.14-15

[5] Nyström, Hans m.fl. (2007), Perspektiv på historia A, Gleerups utbildning AB, s.369

[6] Sandberg, Robert m.fl. (2006) EPOS Historia för gymnasieskolans kurs A och B Almqvist & Wiksell, s.506

[7] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.16.

[8] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.16-17.

[9] Almgren, Hans m.fl. (2007), Alla tiders historia Maxi, Gleerups utbildning, AB s.487

[10] Nyström, Hans m.fl. (2007), Perspektiv på historia A, Gleerups utbildning, AB s.370

[11] Almgren, Bengt m.fl. (2005), SO Direkt historia, Bonniersutbildning A, s.416

[12] Körner, Göran m.fl. (2002), Historia plus, Natur och kultur, s.285

[13] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.22.

[14] http://www.ne.se/lang/berlinmuren 2010-11-28

[15] Almgren, Hans m.fl. (2007), Alla tiders historia Maxi, Gleerups utbildning AB, s.488

[16] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.24.

[17] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.25-26.

[18] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.7-8

[19] http://www.ne.se/lang/berlinmuren 2010-11-28

[20] http://svt.se/2.58360/1.1755509/utskriftsvanligt_format?printerfriendly=true 2010-12-07

[21] Taylor, Frederick (2006), Berlinmuren 1961 Augusti – 9 November 1989, Forum, s.379

[22] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.26

[23] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.6

[24] http://www.ne.se/lang/berlinmuren 2010-11-28

[25] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.34

[26] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning, s.30

[27] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.36

[28] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.37

[29] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.37-38

[30] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.38

[31] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.42-43

[32] http://www.ne.se/lang/berlinmuren 2010-11-28

[33] Grant, Reg (2001), Berlinmuren, Gleerups utbildning AB, s.43

[34] Almgren, Hans m.fl. (2007), Alla tiders historia Maxi, Gleerups utbildning AB, s.487

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *