Livscykelanalys om sojabönor (LCA soja)

Detta är en rapport från ett grupparbete. Uppgiften var att göra en livscykelanalys om sojabönor (soja). Det var en kombination av ämnet Naturkunskap A och Svenska A (år 1 på gymnasiet).

Betyg: från båda kurserna MVG

Livscykel analys om soja

Abstract

We have done a report about the life cycle of soya and how it affects the environment. The use of soya is large and increasing around the world. To be able to produce this amount of soya they use large-scale soy cultivation. A lot of new cultivated land is necessary. These areas can be rainforest or savanna. Because of this large areas of forest and vegetation are destroyed, especially in South America it causes environmental damage. When the forest is gone the diversity decrease and endanger species. To improve the harvest of soya you use fertilizer and pesticides. These substances can leave the harvest areas and out in to the environment where it can cause eutrophication. A big problem is also the erosion. To transport soya around the world they use boats, trains and trucks. All of those transports often use fossil gas that produces greenhouse gas. This is bad for the environment and causes global warming. Most of the soya goes to animal feed, more than 90 percent. One of our conclusions is that soya is an important product but because of the way it is farmed it is bad for the environment. GMO beans are used but if it is good or not is still controversial. But there are alternatives and solutions. It is quite possible to farm soya in an ecological way but it is more expensive. The animals can eat more local animal feed and humans can eat less meat and preferable ecological meat.

Innehållsförteckning

Inledning   …………………………………………………………………………………………………..

Syfte  ………………………………………………………………………………………………………….

Frågeställning ………………………………………………………………………………………………

Metod …………………………………………………………………………………………………………

Teoretiskt perspektiv, tidigare forskning/undersökning ……………………………………..

Produktion………………………………………………………………………….
Transport…………………………………………………………………………….
Konsumtion………………………………………………………………………..
Avfall ………………………………………………………………………………..

Diskussion, tolkning och avslutning ……………………………………………………………….

Referenser …………………………………………………………………………………………………..

Inledning

Vi människor står inför ett stort problem. Kanske är det ett av de allvarligaste problemen i människans historia eller kan det vara jordens hittills störta problem? Vi producerar mer och använder allt mer av jordens resurser i en sådan takt att jorden inte klarar att hänga med i svängarna. De ändringar vi människor utsätter den för är stora och påverkar jorden globalt. Vi skövlar skog och mark för att få mer plats åt oss själva eller komma åt resurser. Det pumpas upp och används fossila bränslen i mängder som tidigare under lång tid varit utanför det ordinära kretsloppet. Den ökade växthuseffekten är ett globalt problem som ökar. Den nya tekniken har gjort det möjligt för oss att börja ändra på djurs och växters DNA för att ge dem egenskaper vi människor anser vara fördelaktiga. Allt detta är svårt för oss att kontrollera. Miljön skadas eller ändras på ett onaturligt sätt av alla dessa mänskliga ingrepp. Människor försöker dock förbättra detta och minska de skador miljön utsätts för. Genom att undersöka olika produkter får vi mer kunskap om hur de påverkar miljön och sin omgivning. Med mer kunskap blir det lättare för oss att hitta de problem som finns och förhoppningsvis ändra och förbättra dem. Genom att vi nu ska undersöka en produkt hoppas vi få en bättre inblick i vår miljö och få en bättre förståelse hur det fungerar i verkligheten. Vi ska undersöka sojans livscykel, ta reda på hur det går till när man får fram sojan och på vilka sätt den påverkar miljön. Soja är en mycket använd produkt och används i hela välden. Den har ett stort ekonomiskt värde samt är en viktig föda för en stor del av mänskligheten och därför extra intressant att undersöka.

Syfte & Forskningsfrågor

Syftet med denna undersökning är att ta reda hur sojans livscykel ser ut och hur den påverkar miljön.

  1. Vilka steg ingår i sojabönans livscykel och hur påverkar dessa steg miljön?
  •         Hur påverkas växthuseffekten av sojans livscykel?
  •         Hur påverkas ozonskiktet av sojans livscykel?
  •         Hur påverkas försurningen av sojans livscykel?
  •         Hur påverkas övergödningen av sojans livscykel?
  •         Hur påverkas biomagnifikation/bioackumulation av sojans livscykel?
  •         Hur påverkas kretslopp – resursåtgång av sojans livscykel?
  •         Hur påverkas rubbning av ekosystem – artutrotning av sojans livscykel?
  •         Hur påverkas vattenhushållning av sojans livscykel?
  •         Hur påverkas jordförstörning av sojans livscykel?

Metod

Vi har främst använt Internet för att finna den information vi behöver för att undersöka sojans livscykel. Vi har hittat mycket information på Internet som vi anser relevant för att skriva detta. Störst fokus kommer ligga på soja odlad i Syd Amerika då det är där de flesta problemen finns.

Teoretiskt perspektiv, tidigare forskning/undersökning

Första steget i sojans livscykel: Produktion

Soja är en ärtväxt och en av våra viktigaste vegetabiliska proteinkällor. Den mesta sojan odlas i USA, Brasilien, Argentina och Kina.[1] Den storskaliga odlingen av soja började efter andra världskriget. Denna odling var främst inriktad till att framställa djurfoder.[2]

För att få fram resursen soja behöver man odla fram den. Det tar 150 – 200 dagar för sojabönan att bli mogen och de trivs i varma och fuktiga klimat. Plantan blir cirka 80 cm hög och utvecklar vita eller rosa blommor där sojabönan sen växer fram.[3] Kraven för att odla soja är små, dock är ett pH-värde på 6-6.5 optimalt.[4] Är pH-värdet för lågt fungerar inte sojans kvävefixering. För att säkra att kvävefixeringen, med hjälp av bakterier, kalkar man jorden för att höja pH-värdet.[5] Eftersom sojan i de flesta fall ”fixar” sitt eget kväve är detta inte nödvändigt att tillföra, men i vissa fall är detta inte tillräckligt och man tillsätter då kvävegödsel. Dessutom tillför man konstgödsel som innehåller fosfor, kalium samt kalkar.[6] Med tiden sjunker produktiviteten även om man tillsätter mer konstgödsel eftersom näringsämnen lakas ur jorden.[7]

Det finns ett antal olika sojabönor att välja mellan. Det finns bland annat svarta, bruna, gula och gröna bönor.[8] Vissa sorter är genmodifierade (GMO) bönor som ofta används då det tros vara mer resistenta mot ogräsbekämpningsmedel, insektsangrepp, ge större skördar eller ha andra förmånliga egenskaper.[9] Om sojabönor blir genmanipulerad kan dessa bli bättre anpassade till naturen och konkurrera ut andra sojabönor.[10] Vissa stora företag har patent på vissa GMO bönor vilket orsakar att fattiga bönder inte har råd att använda samma bönor som större bönder.[11] Dessutom då sojan har blivit så storskalig blir mindre bönder utslagna då de inte kan konkurrera.[12]

För att få stora skördar på en mindre yta och göra skörden mer lönsam är det viktigt att sojan trivs och växer bra. Detta gör man genom att använda bekämpningsmedel. Dessa tar död och förhindrar att sojan angrips av skadedjur, störs av ogräs eller på andra sätt utsätts för stress. I större skala används flygplan som sprider ut stora mängder bekämpningsmedel. Det man besprutar med kan vara farligt för människor också.[13] Av denna besprutning händer det att vissa insekter blir resistenta mot gifterna.[14]

För att sojan ska växa behövs även vatten. Vattenåtgång per kvadratmeter är mellan 450-825 liter. Sojan kräver cirka 2000 liter vatten för varje kilo soja som odlas.[15] Denna bevattning kan vara konstgjord eller via regn. Då sojan odlas i tropiska miljöer krävs inte så mycket konstbevattning.[16]

För odling behövs väldigt stora åkerarealer. År 2000 var skördearealen i världen totalt 73 400 000 hektar.[17] Då man vill öka produktionen av soja behöver man öppna upp mer mark. Detta gör man genom att skövla eller bränna stora delar av regnskogsområden eller savanner.[18] Varje år avverkas cirka 1,2 miljoner ha skog i Amazonasområdet för att odla soja.[19]  Dessa områden kan sedan användas som betesmark och till jordbruk. Regnskogen där kan inte lätt återhämta sig[20]. Då stora områden förvandlas till odlingsmark för soja försvinner de tidigare arterna. Många arter har blivit utrotningshotade då områden förvandlas till monokulturer. [21]

Om insekter eller parasiter dör ut av besprutning påverkar det djuren som ligger ovanför i näringskedjan och den biologiska balansen kan drabbas. Det finns olika skäl att bevara den biologiska mångfalden. Ekosystemvariation, artvariation, genetisk variation och dessutom ett filosofiskt och etiskt perspektiv.[22]

Soja kan även odlas ekologiskt. Då används inte de bekämpningsmedel och konstgödsel som annars används. Sojan får inte heller vara genmodifierad. Det är viktigt att växtföljden stämmer för att odlingen ska bli mer optimal när det gäller ekologisk odling.[23]

När områden med mycket fotosyntes som regnskog och savann huggs ner eller bränns försvinner stora områden som binder koldioxid. När inte lika mycket koldioxid kan bindas ökar koncentrationen i luften. När trädens lagrade kol förbränns kommer ytterligare koldioxid och andra gaser släppas ut i atmosfären och växthuseffekten kommer att öka. Amazonasbiomet till exempel beräknas binda mellan 80 och 120 miljarder ton kol.[24]

Växthuseffekten kommer även öka av de gaser, främst koldioxid, som traktorer och andra maskiner som behövs för att sköta sojaproduktionen. När stora fält ska besprutas används till exempel flygplan som använder fossila bränslen. Mycket energi går även åt till att framställa konstgödsel.[25]

Alla växter har en svagt försurande effekt. De marker som tidigare varit skog och huggs ner kommer surheten i marken öka om träden transporteras bort. När träden som tidigare vuxit i området tagit upp närsalter ur marken kommer pH-värdet minska då träden tar upp positiva joner och samtidigt släpper ut vätejoner. Vanligtvis då träden dör tar marken åter upp dessa joner men om de transporterar bort träden kommer ett överskott av vätejoner vara kvar i marken vilket gör marken sur. Sojabönan har en extra försurande effekt. En av de allvarligare effekterna av detta är att aluminium frigörs i giftiga mängder. Detta i sin tur hämmar sojatillväxten.[26]

Produktionen av soja bidrar till övergödning. När man odlar soja tillsätter man konstgödsel som gör marken näringsrik.[27] Innan man ska plantera sojabönor plöjer man marken för att ta bort ogräs och förbereda för sådd. Detta sliter på markens yta. Då tunga maskiner bearbetar marken trycks marken ned vilket gör marken sårbar och eroderas lättare bort. När ett regn senare kommer kan den övre jorden sköljas bort och rinna ut i sjöar och hav vilket ökar övergödningen. Jorden förflyttar sig med vattnet till andra områden och rinner ut i vattendrag.[28] Årligen förlorar Brasilien 500 miljoner ton jord på grund av erosion. För att minska erosion har många gått över till plöjningsfri odling.[29]

Bekämpningsmedel används mycket vid odlingen av sojabönor. Dessa används för att skydda sojaodlingarna mot bland annat skadeinsekter och ogräs.[30] Insekterna och växterna kan få i sig dessa gifter genom att äta eller ta upp gifterna via marken. Via vattnet kan gifterna åka ut till vattendrag där den kan förgifta fiskar. Detta leder till bioackumulation då gifterna lagras i deras kroppar. När andra djur äter dessa växter eller insekter kan dessa gifter gå vidare till detta djur och vidare i näringsväven och orsakar biomagnifikation. Gifterna koncentreras upp i näringskedjan och kan orsaka problem.

För att man på det lättaste sättet ska kunna skörda sojabönorna används på vissa ställen ett blastdödningsmedel. Det medel som används är Parakvat som får sojaplantorna att torka ihop, det är helt förbjudet i EU inklusive Sverige. Parakvat är ytterst giftigt och är det bekämpningsmedel som orsakar flest dödsfall i hela världen.[31]

Andra steget i sojans livscykel: transport

När sojan är färdig att skördas används maskiner för att snabbt skörda den och bönorna fraktas senare iväg för att bli djurfoder eller förädlas på andra sätt.

Transporterna kan delas upp i olika steg där det sista ofta är att vi köper den i en affär eller fraktar den till en djurfarm. Vi undersöker transporten från Brasilien till Sveriges gårdar som ett exempel. Först transporteras sojan ifrån jordbruken med tåg och båt 500-1800 km till hamnar vid Brasiliens kust (beroende på vart i landet det produceras) där transporteras den sedan med båt 10 800 km till Amsterdam eller Hamburg där den omlastas till mindre båtar och går vidare till foderfabriker.[32] Dessa transporter fortsätter sedan ut till gårdarna med tåg och lastbil.[33] Mestadels används fossila bränslen vid transport av soja. I samband med förbränningen av bränslena får man ett utsläpp av bland annat växthusgasen koldioxid (CO2), och andra gaser som kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2) och kolväten (CH). Alla dessa bidrar till miljöeffekter som försurning, växthuseffekt och övergödning.[34] Hälften av den sydamerikanska skörden och en tredjedel av USA:s skörd exporteras till andra länder än Europa. Kina har börjat importera soja i snabb takt då köttindustrin har börjat växa. Kina var förut ett av de länder som exporterade soja men började under 2000-talet att importera soja istället. De har gjort ett handelsavtal 2004 som säger att Brasilien snart ska täcka Kinas hela behov av soja.[35]

Till Europa importerades omkring 41 miljoner ton soja år 2007. Av detta använder Sverige cirka en procent. Sojan fraktas oftast i form av mjöl, olja och sojabönor.[36]

När det gäller soja påverkar detta även ozonet. Vid de flesta transporter sker en förbränning då marknära ozonet kan bildas. Ozonpåverkan är dock liten när det gäller ozonlagret i stratosfären.

Tredje steget i sojans livscykel: konsumtion

Mycket av sojan går till köttindustrin, det mesta faktiskt. Över 90 procent av all soja som odlas går till att föda upp djur som senare blir kött.[37] På grund av att så mycket går till köttindustrin behövs det stora områden att odla på. Då soja är en av de proteinrikaste vegetabiliska produkterna är den perfekt som föda till djur samt som människoföda. Men då mycket av sojans energi går förlorad via ”förädlingen” genom köttet blir det totalt mindre föda kvar.[38].

Människan använder sojan i många maträtter. Några av de vanligaste produkter soja används till är sojamjölk, sojaglass, tofu, miso, tempeh och sojasås. Under de senaste åren har man sett en ökning av sojaanvändningen i Sverige på grund av ökat intresse för andra matkulturer och en vegetarisk kost.[39] Kina har använt soja i många tusen år och det är där många sojaprodukter härstammar ifrån.[40]

Då mycket av sojan går till köttindustrin och mejeriproduktion blir djuren som är delvis livnärda på soja ett miljöproblem. Dessa konsumerar stora mängder vatten, cirka 15000 liter per kilo nötkött behövs jämfört med 2000 liter vatten för ett kilo soja.[41] Då djur förbränner foder, här soja, kan stora mängder metan bildas. Metan är en värre växthusgas än koldioxid.[42] På grund av att det mesta av soja används till djurfoder behövs stora områden odlingsbar mark för att täcka dessa behov som ökar vilket orsakar en ökad produktion.[43]

Fjärde Steget i Sojans Livscykel: Avfall

Då soja äts kommer kroppen ta upp de näringsämnen den behöver och senare genom cellandning, via urin och avföring lämna kroppen. Avfallet från oss människor kommer då till ett reningsverk. Där kan sojan senare omvandlas till biogas som kan driva fordon. [44] Om reningsverken inte fungerar eller existerar kan det hamna i vattendragen istället. Det gödsel som bildas från djur kan senare användas till att gödsla nya odlingar eller används till biogas.[45]

När sojaprodukterna är använda har förpackningarna av olika slag gjort sitt. De kan återvinnas för att få en mindre energiförlust. Sojan i form av livsmedel till människor, paketeras delvis i svenska Tetra pak™. På deras hemsida står det att globalt återvinns cirka 20 procent av deras förpackningar[46]. Eftersom kartongerna går att återanvända sparar man energi genom att återvinning.[47] I de rika länderna tas en del förpackningar omhand och återvinns klimatsmart. De skickas till pappersbruk där pappersmassan används på nytt. Länder där det inte är lag eller möjligheten att återanvända dess inte finns, deponeras förpackningarna. De körs till soptippen och förbränns.[48]

Diskussion, tolkning och avslutning

Bilden av soja man får av denna undersökning är inte den bästa. Detta stämmer delvis. Sojan påverkar miljön på flera sätt under dess livscykel. Dock är sojan som produkt inte en dålig vara utan en viktig produkt. Det är en viktig råvara för oss människor. Det stora problemet ligger i hur och vart man odlar sojan. Vid produktionen finns de flesta miljöeffekterna av sojan. För att få fram sojabönor mer ekonomiskt lönsamt ”glöms” ofta miljöaspekterna bort.  Då regnskog och andra viktiga områden skövlas för att få åkerareal uppstår några av de större problemen som skiljer soja från vissa andra produkter. Sojan kan odlas på ett bra sätt som inte påverkar miljön lika negativt. Vill man få ut så mycket soja som möjligt ur varje hektar utsätter man miljön för extra stress då handelsgödsel, bekämpningsmedel och mer onaturliga processer börjar användas. När sojan blir storskalig, som den ofta är, slås allt fler små bönder ut. Dessa har en mer naturlig odling som inte är lika miljöfarlig. Man kan tycka att man bör göra det lättare för dessa bönder att odla och sälja sina skördar.

Det som förvånade oss var att så mycket av sojan gick till kött-och mejeriindustrin. Vi visste att soja gick till djuruppfödning men att mer än 90 % användes var överraskande. Genom att minska köttintaget skulle vi kunna minska produktionen och därigenom minska skövlingen av bland annat regnskogar.

Miljöpåverkan är huvudsakligen om att regnskog och savann som är viktiga områden för växter och djur. Dessutom att mycket av näringsämnen från odlingarna försvinner och påverkar övergödningen negativt. Användningen av bekämpningsmedel är skadligt för människor som jobbar med soja och att gifterna kan spridas i naturen. GMO är en fråga som debatteras. Om det är bra eller dåligt är inte helt enkelt att svara på. Det har sina för och nackdelar.

Det känns som att sojaodlingarna tär väldigt hårt på marken och miljön. De enorma sojafälten går ju från att vara gammal regnskog till monokulturmarker. Den biologiska mångfalden minskar i stora delar av Sydamerika och vi tror att de kommer påverka väldigt mycket. När man sedan slutar odla kommer det behövas lång tid innan flera arter kommer tillbaka till området. Om människan fortsätter att konkurrera ut djur-och växtarter kommer arter att dö ut allt eftersom. Sojan odlas på flera ställen i världen. I USA där det mesta av sojan odlas förstörs inte känsliga områden på samma sätt som i Brasilien där regnskogen finns. Dock blir stora områden till monokulturer vilket inte gynnar artrikedomen. Det är synd att områden där ekosystem som regnskog ska skövlas för att utöka sojaproduktionen. Det finns andra områden fast dessa blir inte lika lönsamma. Då vi ofta vill köpa allt till ett billigt pris får naturen ta priset istället. Sverige som importerar mycket soja för foder skulle till exempel klara att odla sitt eget foder. Man kan köpa krav soja vilket är bättre för miljön. Detta blir dock något dyrare.

Användningen av bekämpningsmedel som är tillåtna att använda i världen är olika. Många gifter som är förbjudna i Sverige används i till exempel Brasilien. I och med att arter blir resistenta mot vissa bekämpningsmedel måste odlarna använda mer och ibland farligare bekämpningsmedel och det blir som en ond cirkel. Att Sverige köper soja bekämpade med medel de själva inte tillåter från Brasilien känns konstigt.

Vi har främst använt oss av källor från WWF och naturskyddsföreningen. Dessa är större rapporter om ämnet och vi anser dem vara trovärdiga och seriösa. Ett problem är att vissa delar är gamla och att det inte visar dagens siffror. De mindre källorna överstämmer bra med vad som sägs på flera andra ställen. Vissa källor är från företag som kan vara partiska men är stora och dess innehåll verkar vara rimligt och stämma.

Vi har nu undersökt sojans livscykel och undersökt hur den påverkar miljön. Det stora problemet är att jorden ställs infört allt större påfrestningar av oss människor. En av dessa belastningar är sojan. Sojan är en av de orsaker som bidrar till skövling av känsliga områden som regnskogar och en minskning av den biologiska mångfalden. Andra viktiga problem är besprutning, markförstöring, växthuseffekten, och övergödning. GMO blir vanligare. Men det finns alternativ och lösningar som är säkrare och bättre. Med kunskap och medvetenhet går det att göra bättre val som inte är lika kostsamt för miljön. Vi människor har makt att ställa högre krav på det vi köper även om det kostar lite extra för oss. Problemen finns kvar så länge människorna inte är beredda att säga ifrån. Människor och djur ska inte behöva bli förgiftade och dö för att vi i den rika världen ska få det lite billigare. Ska vi bojkotta sojan bara för detta eller ligger problem någon annanstans? Är det värt att hålla på som vi gör?

Referenser

Bitte Rosén Nilsson, Bo Tengnäs http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf

“WWF” http://www.wwf.se/source.php/1340521/ekologiskafotavtryck_soja.pdf 2011-02-25

Magnus Kristensson, http://www.wwf.se/source.php/1120565/Bomullsrapport.pdf 2011-02-25

Anders Heimer, http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf

”Naturskyddsforeningenhttp://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Faktadokument/Manus_klimat_miljosmart_mat_enkel.pdf

”Tetrapak”http://www.tetrapak.com/se/miljo/atervinning/recycling_technologies/pages/default.aspx

”Tetrapak”http://www.tetrapak.com/se/miljo/fornybarhet/pages/default.aspx 2011-02-25

“alprosoyahttp://www.alprosoya.se/caringforourplanet7/enviromentandrecycling6.html  2011-02-25

“alprosoya“ http://www.alprosoya.se/vad-aer-soja/thesoyabean6.html  2011-02-25

”NE” sojabönor. http://www.ne.se/lang/sojabönor , Nationalencyklopedin, hämtad 2011-02-25.

”Shenet”http://www.shenet.se/vaxter/soja.html 2011-02-25

http://www.swedwatch.org/sites/www.swedwatch.org/files/rap-swedwatch-soja.pdf

2011-02-25

Rapportförfattare: Örjan Bartholdson, Henrik Brandão Jönsson, Johanna Brydolf

”Bioenergiportalen” http://www.bioenergiportalen.se/?p=1454&m=921 2011-02-25

”Bioenergiportalen” http://www.bioenergiportalen.se/?p=1962&m=1225 2011-02-25

Fig. 1 http://projektgoteborg.se/wp-content/2009/11/image006.jpg 2011-02-25
By Lena Björndahl

Fig. 2 http://i.esmas.com/image/0/000/004/299/soya-NTnva.jpg 2011-02-25

Fig. 3 http://members.fortunecity.com/plantchow/images/jpgs/Rainforest_fire.jpg 2011-02-25

Fotnoter

[1] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.5

[2] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s.2

[3] http://www.alprosoya.se/vad-aer-soja/thesoyabean6.html

[4] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.4

[5] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.14

[6] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s.12

[7] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.14

[8] http://www.ne.se/lang/sojab%C3%B6nor

[9] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.15

[10] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.16

[11] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.32

[12] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.21-22

[13] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s.13

[14] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.16-17

[15] http://www.wwf.se/source.php/1120565/Bomullsrapport.pdf s.14

[16] http://www.wwf.se/source.php/1340521/ekologiskafotavtryck_soja.pdf s.6

[17] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.5

[18] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.8

[19] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s.6

[20] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.8

[21] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s.13

[22] http://www.miljoportalen.se/vaexter-djur/biologisk-mangfald/vad-aer-biologisk-mangfald

[23] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s.7-8

[24] http://www.swedwatch.org/sites/www.swedwatch.org/files/rap-swedwatch-soja.pdf s.22

[25] http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/?news=13368

[26] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.14

[27] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s.12

[28] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.14

[29] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.13

[30] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s.13

[31] http://www.matfusket.com/wp-content/uploads/2010/08/Nyhetsbrev-3-Soja-Augusti-2010.pdf s.2

[32] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s.5

[33] http://svenskmjolk.se/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Forskning/Forskningsrapporter/FoR%207059-P%202006-04-10%20N%c3%a4rodlat%20foder%20till%20mj%c3%b6lkkor%20-%20en%20kunskapsuppdatering.pdf

[34] Ibid.

[35] http://www.shenet.se/vaxter/soja.html

[36] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s.2

[37] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s2

[38] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s.4-5

[39] http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/sojarapport_justerad.pdf s.2

[40] http://www.wwf.se/source.php/1340521/ekologiskafotavtryck_soja.pdf s.1

[41]http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Faktadokument/Manus_klimat_miljosmart_mat_enkel.pdf s.4

[42] http://www.nsr.se/Default.aspx?ID=286

[43] http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf s.8

[44] http://www.bioenergiportalen.se/?p=1454&m=921

[45] http://www.bioenergiportalen.se/?p=1962&m=1225

[46] http://www.tetrapak.com/se/miljo/fornybarhet/pages/default.aspx

[47] http://www.alprosoya.se/caringforourplanet7/enviromentandrecycling6.html

[48] http://www.tetrapak.com/se/miljo/atervinning/recycling_technologies/pages/default.aspx

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *