En god gärning – etik och moral

Uppgiften var att välja en god gärning att utföra och diskutera kring den. Detta var ett moment i kursen Religion A (idag Religion 1) där fokusområdet var etik och moral.

Min goda gärning var att inte äta kött.

Betyg: MVG

En god gärning

Du skall icke döda lyder ett av Guds tio budord; buddismen och hinduismen (ahimsa) säger detsamma. Buddismen hävdar att du ska värna om allt liv och att en väg för att uppnå detta är genom rätt handlande. Den ingår i den ädla åttafaldiga vägen, som vissa kallar de åtta dygderna, och innebär att leva på ett sätt så att andra inte skadas. Att skada andra är således en synd enligt de Abrahamitiska religionerna samt ger dålig karma enligt buddism och hinduism. En god gärning ska vara bra för mer än bara sig själv; det ska vara bra för samhället och gärna hela världen.

Enligt Bibeln hade Gud planerat, innan vi blev utslängda ur paradiset, att vi människor skulle livnära oss på det växtriket gav. Jag har valt min goda handling efter detta och valt vegetarism som min goda gärning. ”Se, jag giver eder alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med fröbärande trädfrukt; detta skolen I hava till föda.” 1 Mosebok 1:29. Detta innebär alltså att jag låter bli att äta kött och indirekt undviker att skada levande varelser i onödan. Detta anser jag för mig vara etiskt och moraliskt korrekt.

På vilka sätt skulle vegetarism vara en god gärning och bra för samhället? Att undvika att orsaka död och oftast mycket lidande för djuren är en anledning. Vi människor har kommit så långt i vår utveckling att vi inte längre är beroende av djurslakt för överlevnad. Kött är snarare en lyxkonsumtion och kan förknippas med frosseri. Det är dock viktigt att inte glömma att det inte bara är djuren som drabbas negativt av våra ”köttsliga lustar” utan även människor. Huruvida djurs lidande i sig påverkar det mänskliga samhället negativt beror på hur många som bryr sig och väljer att bli påverkade. Människan värderar sitt eget liv högt; djurens liv ofta med vissa begränsningar. Många blundar hellre och tänker på annat än hur köttet blir till. Dock finns det konsekvenser som alla i olika omfattning kommer att påverkas av som en följd av den allt för höga köttkonsumtionen.

Den största orsaken till den ökade växthuseffekten är idag köttindustrin vilken står för 18 % av växthuseffekten. Det talas mer om att minska transporterna, dock har detta en lägre klimatpåverkan. Detta betyder alltså att ett minskat köttintag främjar miljön, då mindre kött kommer att produceras på grund av den minskade efterfrågan. De pengar som inte går till köttproducenterna går istället till annat som förhoppningsvis är bättre för samhället. Nyligen förslogs köttskatt som en åtgärd för att minska problemet vilket tyder på hur allvarligt många ser på det. Dessutom förstörs stora områden, till exempel regnskog, för att bli betesmark och för att odla foder åt djuren. Haven blir också skadade av fisket vilket kan skada bland annat ekosystemen. Alltså blir inte bara djur skadade utan även områden vilket både kan påverka framtida djurliv och människor negativt. Fodret djuren får kan människan också ofta äta. Detta innebär ett stort spill av mat som skulle behövas för alla svältande människor i världen eftersom man förlorar stora mängder energi då man ”förädlar” till exempel sojabönor till kött. På lång sikt då den människliga populationen förväntas öka blir detta ännu viktigare. Stora mängder vatten förbrukas också vilket är en bristvara i många länder. Genom att låta bli kött hoppas jag kunna bidra till att minska miljöpåverkan och djurlidande vilket borde vara en god gärning.

Att äta vegetarisk anses ofta vara en nyttigare livsstil och minska riskerna för sjukdomar samt hälsoproblem. Detta är bra för mig, men dessutom bra för samhället då det inte blir lika kostsamt för dem att bistå med sjukvård. De som arbetar med sjukvård kan istället hjälpa andra. Dessutom kan jag själv leva och bidra till samhället längre.

Enligt dygdetiken ska man följa det man anser vara rätt. Konsumtionen av kött har ökat kraftigt sedan några decennier tillbaka och är ohållbart. Den ädla åttafaldiga vägen talar om dygder. Rätt handlande och rätt livsföring innebär att inte skada och respektera allt liv (ahimsa).  Vi måste visa styrka och omdöme samt vara tillräckligt modiga för att handla rätt. Dessutom måste vi visa ödmjukhet och generositet genom att avhålla oss från för stor köttkonsumtion då världen blir lidande. Rättvisa och måttfulhet måste råda. En förändring kan ta tid; därför behöver vi ha tålamod och arbeta flitigt för detta. Det är inte enkelt att veta vad som är rätt och fel. Redan Adam och Eva hade svårt med att skilja på gott och ont vilket orsakade Guds vred vilket ledde till att vi blev utslängda ur paradiset. Växthuseffekten måste inte leda till något negativt; vissa hävdar att det kan vara en naturlig variation.

Ur ett konsekvensetiskt perspektiv bör min gärning att inte äta kött anses som god. Eftersom följderna blir övervägande bra för hela mänskligheten. Även då det är svårt att veta exakt hur konsekvenserna blir i slutändan är det sannolikt att samhället och världen blir något bättre utav denna handling. Girighet där både konsumenter och producenter orsakar att man försöker producera billigt kött innebär ofta ett större lidande för djuren. Fick djuren ett värdigt liv och en human död samt att vi minskar köttproduktionen (som FNs jordbruksorgan och nu även jordbruksverket rekommenderar) skulle världen kunna vara bättre. Utilitarismen hävdar att man ska maximera nyttan. Det kan tolkas som lycka åt så många som möjligt eller så lite lidande som möjligt. En hund verkar kunna vara lycklig när den viftar på svansen men ett djur kan även lida. Detta borde även gälla en stor del av djurriket och därför bör deras lycka och lidande också inkluderas. Människans ”njutning”, då de förtär köttet, kan knappast balansera lidandet djuren utsätts för i dagens djurproduktion. En attityd där man respekterar andras liv, både djur och människor, kan även ledda till mindre krig och våld i samhället. Det finns dock även andra aspekter som rättvisa och fördelning. Är det rätt att de rika i västvärlden utnyttjar jordens resurser och samtidigt orsakar stor negativ miljöpåverkan som skadar andra människor? Vi i väst ligger på en ohållbar nivå när det gäller koldioxidutsläpp och bör ta ansvar. Då 70 % av jordbruksmarkerna går till djurfoder borde vi först tillgodose de svältande som lider. En metod för att uppnå detta skulle således vara att minska köttet vilket min goda gärning innebär.

På kort sikt blir resultatet av handlingen inte märkbart synlig. Pengarna som skulle kunnat gå till att främja djurslakt går till en annan konsumtion. Detta val kan man göra varje gång man handlar. Har man vana av att fiska eller jaga blir det tydligt att ett liv sparas om man låter bli. I affären blir det svårare att se någon skillnad då vi där redan har betalat någon annan att göra dödandet. Om principen om utbud och efterfråga fungerar bör dock produktionen och antalet dödade djur minska även då jag själv inte kan se effekten. Statistiken talar emot mitt mål och visar att köttkonsumtionen ökar allt mer vilket kan tros motsäga detta; emellertid skulle statistiken vara ännu värre om alla åt kött. Även miljöutsläppen ökas. Detta får jag dock se som ännu ett tecken till varför det är viktigt att jag och så många andra som möjligt gör något för att förhindra den negativa trenden och det lindande den orsakar. Om jag kommer leva länge återstår att se, dock är jag nästan aldrig sjuk och mår bra vilket jag får se som bra konsekvenser av mitt val, även om detta kan ha flera orsaker än kosten. Tar man bort effekter av min handling, vilket är svårt att göra, skulle gärningen inte spela någon större roll, speciellt ur ett konsekvensetiskt perspektiv. Dock skulle handlingen inte heller bli fel eller ond.

De flesta skulle nog vilja se sig som ”goda människor” dock är det troligen inte lika många som skulle göra goda gärningar om det innebar ett lidande för dem själva. Även om man gör en god gärning brukar den inte vara märkligare än att glädjen av att hjälpa andra kompenserar uppoffringen som krävs att genomföra den. Det är således lätt att vara ”god” då det inte kostar något för en själv. Måste personen göra en alltför stor uppoffring som inkräktar på personens egna behov och önskningar blir den troligen inte av; inte heller om den är alltför jobbig och krävande. Människor kan vara ganska lata, benägenhet att leva bekvämt och undvika förändringar vilket förhindrar att många goda gärningar blir utförda.

En god människa ser jag som någon som tänker mer på andra än på sig själv, altruism. Detta måste inte betyda att man offrar sig själv för andra utan bara gör sitt bästa för att göra sig själv och andra lyckliga samt må bra. Hjälpa andra kan vara mycket givande och behöver inte innebära något negativt även då man gör uppoffringar. Man får annat tillbaka som kan vara värt mycket mer. Mening, inre frid, glädje och kärlek kan vara några effekter av ens goda gärningar. Man kan då undra om det är själviskt vilket det förvisso kan vara, dock skulle jag påstå att det i detta sammanhang inte kan anses vara något negativt. Detta kan anses vara eftersträvansvärt. Buddister strävar efter att nå Nirvana där godhet är en viktig del för att nå dit.

Existentialisten Jean-Paul Sartre påstod att alla är fria men har ett ansvar; det dubbla ansvaret över oss själva och andra. I bibeln framkommer det också att vi har ett ansvar. I begynnelsen sade Gud: ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika; och må de råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som röra sig på jorden.” 1 Mosebok 1:26.  Detta innebär ett ansvar. Jag skulle påstå liknande, att vårt ansvar inte tar slut förrän vi själva upphör. Vi får vila i graven, tills dess tycker jag att alla bör ta sitt ansvar då människors handlingar garanterat kommer att påverka andra positivt eller negativt. Sanningen är dock att alla tar olika mycket ansvar och att de som bryr sig då kommer att få kämpa hårdare eftersom de dessutom behöver ”städa upp” efter andra. Dessutom tar vi hand om olika saker vilket kan vara bra då vi alla är olika. Det är också möjligt att påstå att vi inte har något ansvar, det är något vi människor har hittat på, dock skulle konsekvensera bli alltför förödande om ingen tog ansvar. En värld där ingen bryr sig är svår att föreställa sig och skulle troligen sluta i kaos. Huruvida detta kaos slutligen skulle leda till harmoni och en skönare värld är dock svårt att säga. En värld där ingen bekymrade sig kan kanske låta trevligt, men skulle troligen leda till en situation där någon måste bry sig för att rädda sig från lidande och död. Därför behöver alla hjälpa till och ta ansvar så att vi slipper situationer där följderna slutligen är värre än den ansträngning det skulle krävas för att förhindra dess uppkomst; därför är de flesta villiga att göra något för att undvika detta. De flesta i västvärlden vill inte tänka på den oundvikliga döden och vad som väntar på andra sidan. Vill vi gärna ha en mening med livet och övertala oss själva att det inte bara blir stoft kvar av oss när vi ska ”döden dö”. Därför borde tanken på att livet forsätter ge många en anledning till att vilja ta hand om jorden, speciellt hinduister och buddister som tror på reinkarnation. Alla religioner har regler om hur människor ska ta ansvar för varandra.

Slutligen då man skådar ut i den ofantliga rymden, kosmos, kan man ifrågasätta om något spelar någon roll här i världen. Vi är så små och här så kort tid; allas kroppar åtminstone, kommer att återgå till stoft och bli ett med universum. Det sker ständiga förändringar här och allt är förgängligt. Stjärnor exploderar, asteroider slår ner och svarta hål slukar upp allt som kommer i dess väg. Fruktansvärt kan man tycka, men utan människan, skulle gott och ont då finnas? Universum bara är.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *